Horeshka, K & Yosefi, N. Sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård ur hemsjukvårds kontext. Litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2025. 

Bakgrund: Fler och fler svårt sjuka önskar att tillbringa den sista tiden i livet hemma, i en bekant miljö, omgivna av närstående och gamla minnen. Därmed har även behovet av palliativ vård i hemmet ökat, vilket ställer höga krav på såväl kompetens som välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Sjuksköterskor har en nyckelroll i samordningen av resurser och agerar advokat för patientens bästa i kontakten med andra instanser.  Genom att utforma vården i partnerskap med patienten och närstående kan sjuksköterskor tillhandahålla personcentrerad och kvalitativ vård. Palliativ vård utgår från en holistisk syn och syftar att tillgodose patientens fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja välbefinnandet. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i ordinärt boende. Metod: Literaturstudien är underbyggd på empiriska studier med kvalitativ ansats. SBU-s kvalitetsgranskningsmall och Popenoes analysmetod användes för att granska och analysera de empiriska artiklarna som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Resultatet mynnade ut i två kategorier och åtta subkategorier som berörde såväl emotionella aspekter som organisatoriska strukturer. 1- Personlig påverkan; 1.1 - Positiv känslomässig effekt, 1.2 - Negativ känslomässig effekt och 1.3 - Självreflektion. 2 - Förutsättningar för god vård; 2.1 - Betydelsen av vårdrelationen, 2.2 - Utmaningar i arbetet, 2.3 - Synen på kompetens, 2.4 -Arbetsgruppens betydelse och 2.5 – Kommunikation och samarbete Konklusion: Sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ vård som emotionellt komplex, där känslor av meningsfullhet, tacksamhet och professionell stolthet vävdes samman med sorg, maktlöshet och emotionell utmattning. Arbetet präglas av en balans mellan professionellt ansvar och personligt engagemang, där reflektion och kollegialt stöd framträder som centrala faktorer för att navigera i känslomässigt komplexa situationer. Å andra sidan underströks vikten av adekvata strukturella förutsättningar för att möta vårdens komplexa krav, där otillräcklig utbildning, resursbrist samt bristande kommunikation och samverkan utgör hinder.

Horeshka, K & Yosefi, N. Nurse's experiences of palliative care in the context of home care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2025. 

Background: More and more seriously ill individuals wish to spend their last time at home, in a familiar environment, surrounded by loved ones and old memories. Consequently, the need for palliative care at home has increased, which places high demands on both competence and well-functioning interdisciplinary cooperation. Nurses play a key role in coordinating resources and act as advocates for the patient's best interests when interacting with other organizations. By designing care in partnership with the patient and family, nurses can provide person-centered and high-quality care. Palliative care is based on a holistic view and aims to meet the patient's physical, psychosocial, and existential needs to promote well-being. Purpose: The purpose of this literature study is to highlight nurses' experiences of palliative care in ordinary housing. Method: The literature review is based on empirical studies with a qualitative approach. SBU’s quality review checklist and Popenoe's analysis method were used to review and analyze the empirical articles that met the inclusion and exclusion criteria. Results: The results culminated in two categories and eight subcategories that addressed both emotional aspects and organizational structures. 1.Personal impact; 1.1 - Positive emotional effect, 1.2 - Negative emotional effect and 1.3 - Self-reflection. 2-Preconditions for good care; 2.1 - The importance of the care relationship, 2.2 - Challenges in the work, 2.3 - Views on competence, 2.4 - The importance of the workgroup and 2.5 - Communication and collaboration. Conclusion: Nurses reflected on the work with palliative care as emotionally complex, where feelings of meaningfulness, gratitude, and professional pride intertwine with sorrowness, helplessness, and emotional exhaustion. The work is characterized by a balance between professional responsibility and personal engagement, where reflection and collegial support emerge as central factors for navigating emotionally complex situations. On the other hand, the importance of adequate structural conditions to meet the complex demands of care is emphasized, with insufficient training, lack of resources, and poor communication and collaboration being obstacles.