Trygghet och trivsel är centrala faktorer för att ett bostadsområde ska upplevas som inbjudande, fungerande och hållbart för dess invånare. Nydala, Hermodsdal, Lindängen (NHL - området), som präglas av socioekonomiska utmaningar och trygghetsrelaterade problem, utgör studieobjektet för denna undersökning. Syftet med studien är att skapa en tydligare förståelse för hur trygghetsarbetet bedrivs av sex aktörer inom området samt att kartlägga de boendes upplevelser av trygghet.

Studien använder en kvalitativ metodansats bestående av en digital enkätundersökning riktad till boende inom NHL - området samt semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra fastighetsbolag, kommunen Malmö Stad och polisen. Det empiriska materialet analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk med fokus på tre huvudområden: individen, fysiska åtgärder och socialt perspektiv.

Resultaten visar att trygghetsskapande insatser behöver kombineras mellan fysiska förbättringar och sociala initiativ för att skapa en bestående trygghetskänsla. Insatser som ökad närvaro, förbättrad belysning och stärkta grannrelationer uppfattas av de boende som särskilt betydelsefulla. Samtidigt framkommer ett behov av ökat förebyggande arbete och större delaktighet, framför allt bland unga. Trygghet ses därför som ett komplext fenomen där flera samverkande faktorer bidrar till en trygg och trivsam boendemiljö.

Safety and well - being are key factors for a residential area to feel welcoming, functional, and sustainable for its residents. Nydala, Hermodsdal and Lindängen (the NHL - area) faces socioeconomic challenges and safety concerns, and is the focus of this study. The aim is to better understand how six main actors work to improve safety in the area and to explore how the residents experience safety.

The study uses a qualitative method, consisting of a digital survey directed at residents in the NHL - area, as well as semi - structured interviews with representatives from four property companies, the municipality of Malmö City and the local police. The empirical material is analyzed based on a theoretical framework focusing on three main areas: the individual, physical measures, and the social perspective.

The findings show that safety efforts need to combine physical improvements and social initiatives to create a lasting feeling of security. Residents especially value increased presence, better lighting, and stronger relationships between neighbors. At the same time, there is a need for more preventive work and greater involvement, particularly among young people. Safety is therefore seen as a complex phenomenon, where several interacting factors contribute to a secure and pleasant living environment.