Bakgrund: Existentiella samtal utgör en viktig del av omvårdnaden för patienter i det palliativa sjukdomsskedet, men dessa samtal kan ses som svåra och obekväma för sjuksköterskor att initiera och genomföra. För att säkerställa en god, holistisk omvårdnad behöver även det existentiella behovet hos patienten tillgodoses, vilket ställer krav på sjuksköterskans självtillit och samtalskompetens. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av existentiella samtal med patienter i det palliativa sjukdomsskedet. Metod: Studien utfördes i form av en litteraturstudie och baserades på tio kvalitativa primärstudier. Databassökningen utfördes i Cinahl och Pubmed med hjälp av PEO-modellen och tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes med SBU:s granskningsmall och analysen gjordes enligt Popenoe’s systematiska metod. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser visade sig vara präglade av olika typer av utmaningar. Tre huvudkategorier identifierades: känslomässiga utmaningar, praktiska utmaningar och relationsbaserade utmaningar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att existentiella samtal var en utmanande del av den palliativa omvårdnaden, men med rätt verktyg, stöd och inställning så kan samtalen upplevas som djupt betydelsefulla och givande. Sjuksköterskorna uttryckte vikten av att lyssna, våga ställa svåra frågor, hantera sina egna känslor och behovet av verktyg och stöd för att kunna möta patienternas existentiella behov. 

Background: Existential conversations are an important part of care for patients in the palliative phase, but these conversations can be seen as difficult and uncomfortable for nurses to initiate and hold. To ensure good, holistic care, patients’ existential needs must also be addressed, which places demands on the nurse’s self-confidence and conversational competence. Aim: To explore nurses experiences of having existential conversations with patients within palliative care. Method: The study was a literature review and was based on ten qualitative primary studies. The database search was performed in Cinahl and PubMed using the PEO-model and clear inclusion and exclusion criterias. The quality assessment of the articles was carried out using SBU’s appraisal tool and the analysis was performed according to Popenoe’s systematic method. Results: The nurses’ experiences were characterized by various types of challenges. Three main categories were identified: emotional challenges, practical challenges and relationship based challenges Conclusion: The nurses experienced that existential conversations were a challenging part of palliative care, but with the right tools, support, and mindset, these conversations could be perceived as deeply meaningful and rewarding. The nurses expressed the importance of listening, daring to ask difficult questions, managing their own emotions, and the need for tools and support in order to meet the patients’ existential needs.