Detta arbete undersöker integrationen av kritiskt tänkande och etiska diskussioner i genetikundervisningen inom den australiensiska läroplanen, med fokus på skillnader mellan delstater och nationella riktlinjer. Genom att använda Blooms taxonomi analyseras hur undervisningen struktureras i olika läroplaner.

Syftet är att kartlägga variationer i genetikundervisningen mellan olika delstater och granska hur den uppdaterade australiensiska läroplanen (version 9, år 2023) adresserar tidigare identifierade brister (version 8.4, år 2010) att främja kritiskt och etiskt resonemang. Arbetet bygger på dokumentanalys av både nationella och delstatliga styrdokument, och resultaten relateras till den svenska läroplanen för att erbjuda en bredare kontext.

Analysen visar att tre delstater: Victoria, New South Wales and Queensland utmärker sig genom att ha investerat i en mer detaljerad och genomarbetad läroplan, vilket tydligt prioriterar etiska resonemang och kritisk analys. Delstaten Victoria har särskilt avancerat i avsnittet om genetik med något tydligare vägledning för lärarna. Studien framhåller att den nya australiensiska läroplanen innebär en betydande förbättring, men att det finns osäkerhet kring implementeringen, särskilt gällande resurser och lärarfortbildning. I jämförelse med den svenska läroplanen framstår den australiensiska som mer specifik och utvecklad i frågan om etik och kritiskt tänkande inom avsnittet om genetik. Den svenska läroplanen behandlar dessa frågor på ett mer generellt plan inom naturvetenskap, utan att explicit adressera genetik i samma utsträckning.