Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar lågstadielärares val mellan laborativ och läroboksstyrd matematikundervisning. Studien belyser de didaktiska överväganden som ligger till grund för lärarnas beslut samt identifierar möjligheter och hinder vid implementeringen av laborativa undervisningsmetoder. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer hölls med 11 lågstadielärare från två olika skolor, en kommunal skola utan specifik pedagogisk inriktning och en privat montessoriskola. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt med stöd i teorier såsom pragmatism (Dewey), montessoripedagogik, CRA-modellen och ramfaktorteorin.

Resultaten visar att lärarnas val av undervisningsmetod påverkas av fyra huvudfaktorer: resurser (ekonomi, material, lokaler), administrativa förutsättningar (schema, klasstorlek, planeringstid), elevrelaterade aspekter (behov, motivation, bakgrund) samt organisatoriska faktorer (skolklimat, ledning, kollegialt samarbete). Trots att laborativ matematik anses gynna elevernas begreppsuppfattning och engagemang, är resursbrist, tidsbegränsningar och organisatoriska hinder ofta avgörande för att läroboksstyrd undervisning dominerar. Studien bidrar med insikter om hur matematikundervisning i lågstadiet kan utvecklas genom ökad tillgång till laborativa resurser, stöd från skolledning och ett mer flexibelt schema för att möjliggöra en varierad undervisning anpassad efter elevernas behov.