Cotton, as a raw material, links two critical processes in world his­tory: industrialisation and colonialism. The industrial production of cotton textiles played a key role in the industrialisation of West­ern Europe and, simultaneously, the emergence of colonialism on a global scale. Cotton would also come to play a key role during the early years of Swedish industrialisation, despite conventionally being seen as a successful case of industrialisation through the do­mestic consumption of domestic products, ignoring the obviously non-Swedish character of the raw material. Recent research paints Sweden as a ‘junior partner’ that was firmly integrated into the dominant colonial powers.

The aim of this text is to recontextualise the emergence of the Swedish cotton textile industry given the expanding international research field focusing on the interconnectedness of the industrial revolution in Western European countries and the colonial system of violence, resource extraction and labour exploitation. We do so using the example of Malmö, focusing on the period from 1855 to 1872, when the first cotton industries were established in the city and industrial capitalism in Sweden took off. 

In dialogue with current research on Sweden’s position in the colonial world, we can conclude that the Malmö cotton textile industry is not an example of formal Swedish colonialism, Swedes being directly involved in colonialism or settler colonialism. In­stead, we find the notion of ‘colonial complicity’ useful. Complici­ty, in this context, refers to an ambiguous position of participation and benefit from colonial discourses and practices.

Bomull, som råvara, kopplar samman två centrala processer i världshistorien: industrialisering och kolonialism. Den industriella produktionen av bomullstextilier spelade en nyckelroll i industrialiseringen av Västeuropa och, samtidigt, framväxten av kolonialismen på global skala. Bomull skulle också komma att spela en nyckelroll under de första åren av den svenska industrialiseringen. Den processen har oftast setts som ett framgångsrikt fall av industrialisering genom inhemsk konsumtion av inhemska produkter, trots att det innebär att man ignorerar råvarans uppenbart icke-svenska karaktär. Ny forskning utmålar Sverige som en ‘junior partner’ som var fast integrerad i de dominerande kolonialmakterna handelsnätverk.

Syftet med denna text är att skapa en ny kontext för framväxten av den svenska bomullstextilindustrin, med inspiration från det växande internationella forskningsfältet med fokus på den industriella revolutionens sammanlänkning i västeuropeiska länder och det koloniala systemet av våld, resursutvinning och arbetskraftsexploatering. Det gör vi med exempel från Malmö, med fokus på perioden 1855 till 1872, då de första bomullsindustrierna etablerades i staden och industrikapitalismen i Sverige tog fart.

I dialog med aktuell forskning om Sveriges ställning i den koloniala världen kan vi dra slutsatsen att Malmö bomullstextilindustri inte är ett exempel på formell svensk kolonialism, eller på hur svenskar var direkt involverade i kolonialism eller nybyggarkolonialism. Istället finner vi begreppet "kolonial medskyldighet" användbart. Medskyldighet, i detta sammanhang, hänvisar till en tvetydig position för deltagande och att dra nytta av koloniala diskurser och praktiker.