Studien bidrar med kunskap om språkutvecklande arbetssätt i slöjdämnet och speciallärarens roll i detta.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur slöjdlärare uppfattar det språkutvecklande uppdraget samt i vilken utsträckning de arbetar språkutvecklande och i så fall hur. Syftet är också att beskriva om och i vilken omfattning de får eller önskar stöd från speciallärare.I den tidigare forskningen berörs elevernas litteracitet i klassrummet och vikten av att eleverna får tillgång till skolspråket som de sedan kan utveckla till ett mer differentierat språk. Lärarnas bemötande och pedagogiska modell påverkar elevernas språkutveckling liksom synen på elevernas lärande och på hur lärande sker.Studien har ett sociokulturellt anslag utifrån Säljö (2014) där mediering och artefakter samt zon of proximal development är centrala begrepp. Elevers känsla av sammanhang tas upp i begreppet KASAM och utgör en del i att kunna ge elever stöd i deras utveckling. De språkliga utvecklingsprocesserna är centrala för att kunna planera och utveckla undervisning på ett språkutvecklande sätt även i slöjdämnet. Både Jim Cummins och Pauline Gibbons teorier om lärande och språkutveckling berörs.Underlaget till studien har tagits fram genom att slöjdlärare i Malmö Stad har erbjudits möjligheten att svara på en enkät med både slutna och öppna frågor. Enkätmaterialets svar har sammanställts, analyserats och diskuterats utifrån den teori och den tidigare forskning som har belysts i texten. Då endast 47 lärare svarat på enkäten ger inte svaren tillräckligt underlag för generalisering men de ger ändå en inblick i slöjdlärares inställning till språkutvecklande arbete i slöjden samt deras uppfattningar och önskemål om stöd och eller inte från speciallärare. Underlaget visar att det finns ett intresse för språkutvecklande arbete samtidigt som det inte finns så omfattande önskemål om stöd eller hjälp från en speciallärare. Specialpedagogiska incitament kan vara att tydliggöra vad en speciallärare kan bidra med till alla lärare och undervisningen oavsett ämne. Framtida forskning skulle kunna vara på hur ett praktiskt ämne,4som slöjd, kan arbeta språkutvecklande utan att det för den sakens skull påverkar den praktiska delen av ämnet. Språkutvecklande arbete i undervisningen utan att teoretisera ämnet.