Medborgarskapande är viktigt för att upprätthålla samhällets demokrati, här har skolan en viktig roll, dels i demokratiuppdraget, dels i det fostrande uppdraget. Det har dock visat sig att elever inte har samma möjligheter att bli aktiva och integrerade samhällsmedborgare. Det leder oss in på studiens syfte vilket är att synliggöra elevers möjligheter och hinder för att bidra till ett mer integrerat samhälle för alla. Vi har genomfört en kvalitativ studie, det vill säga semistrukturerade intervjuer med sex SO-lärare på mellanstadiet, från både hög- och lågindexskolor för att undersöka: Hur förklarar SO-lärare kopplingen mellan skolans demokratiska uppdrag och integrationen i samhället?  Utifrån Gert Biesta och Paulo Freires begrepp med relevans för undervisning och fostran analyseras empirin. Studien har funnit att det demokratiska uppdraget ska genomsyra alla ämnen men att uppdraget har särskilt tydlig roll i de samhällsorienterade ämnena. Studien har också funnit att socioekonomi är den främsta avgörande faktorn för elevers möjlighet till integration. Lärarna förklarar även att etnicitet och bristande språkkunskaper försvårar integrationen men att detta glapp kan kompenseras för ifall vårdnadshavare har en högre utbildning och möjlighet att stötta eleven med skolarbete. Vår slutsats är att elever med en högre socioekonomi upplevs vara integrerade från start medan elever med sämre socioekonomiska förutsättningar möter en längre och svårare väg mot att bli integrerade samhällsmedborgare. Vår tolkning är därmed att lärarnas demokratiska uppdrag är viktigt oavsett område men att det blir mer kompensatoriskt på högindexskolor.