Funktionskravet tillgänglighet och användbarhet används sedan 2009 i regelverk för den svenska byggsektorn. Funktionskravet anger en lägsta kvalitetsnivå för byggnadens egenskaper och utformning med tanke på användare med en funktionsnedsättning. Samtidigt får även andra användare stora fördelar av en tillgänglig och användbar byggd miljö. Kravet omfattar både bostäder och offentliga byggnader. Det är byggherrens ansvar att genomföra funktionskravet. Kravet avser både det byggda rummets egenskaper och utformning. Genomförandet ska bejaka användarens rörlighet och förflyttning i rummet samt deras förståelse och orientering i det. Kravet kontrolleras i den kommunala bygglovshanteringen och samrådsprocessen. För medlemsländer i den Europeiska unionen är funktionskravet aktuellt, eftersom EU arbetar med ett nytt direktiv för tillgänglighet och användbarhet i offentliga byggnader, servicesektorn och transporter.

Informanter i nationella och internationella nätverk för forskning, sakkunnigkontroll och myndigheter medverkade i studien. Totalt 122 informanter från nio länder inom EU, samt från Japan, Kanada, Storbritannien och USA inbjöds att delta i enkät om tillgänglighet och användbarhet som funktionskrav. Enkäten innehöll 37 frågor som behandlade funktionskravet i regelverk och praktisk tilllämpning. Sammanlagt 62 svar lämnades varav 43 svar var direkt avböjande svar. Nitton informanter besvarade hela enkäten. Svaren var möjliga att analysera vidare för att få en bild av funktionskravet i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Japan, Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Tyskland och Sverige. Svaren lämnades av 10 kvinnor och 9 män, företrädesvis med arkitektkompetens.

Funktionskravet fokuserar ofta på byggnadstekniska lösningar såsom ramplutningar, svängytor för rullstolar, eller passagebredder. Kravet har utvecklats från början av 1960-talet och framåt. Under 2000-talet har flera länder inkluderat bristande tillgänglighet i den byggda miljön i diskrimineringslagstiftning. I de flesta länder används enbart tillgänglighet, medan kravet förekommer tillsammans  med användbarhet i Danmark och Sverige. Kravet är ofta sammankopplat  med funktionhinderspolitiska målsättningar om barriärfri utformning, inkluderande  eller universell utformning. Informanter ansåg att funktionskravet skulle  kunna utvecklas vidare och vinna på en tydligare knytning till användares behov. Funktionskravet har även en oklar koppling till hållbarhet.  

Forskningsresultatet visar att funktionskravet tillgänglighet och användbarhet  är i behov av att utvecklas. En sådan utveckling kan vara att inkludera mer information  om användares krav på bostadens utformning i ett livsperspektiv.  Kravställningen i byggregelverket kan i högre grad betona passningen mellan  egenskaper i och utformning av bostaden till livsbehov som uppstår på grund av  nedsättningar hos användaren på grund av långvarig sjukdom, fysiska begränsningar  i kroppen, kognitiva nedsättningar eller åldersrelaterade besvär. I det moderna  samhället har hemmet blivit navet för vård och omsorg. En sådan utvecklingen  av funktionskravet gör att det tydligare kan länkas till utformningsstrategier  som design för alla, inkluderande eller universell utformning. Ett förtydligande  av funktionskravet tillgänglighet och användbarhet i relation till den mänskliga  användaren leder också till ett tydligare hållbarhetsperspektiv på bostaden, men  även andra byggnadstyper. Kravet på hållbarhet lyfter fram behovet att ställa utformning  mot både användarens behov och byggnadens underhåll i ett livscykelperspektiv.  

Since 2009, the functional requirement of accessibility and usability is used in building regulations for the Swedish building sector. The requirement specifies a minimum level of quality for the design of buildings and their commodities in relation to people with disabilities. However, most users benefit from an accessible and usable built environment. The requirement covers both residential and public buildings. It is the developer who is responsible for implementing the functional requirement. The requirement concerns the architectural design of the built space as well as its commodities. The realization shall enable different users’ movements and navigation in space as well as their perception and use of space. The requirement is monitored during the municipal building permit and consultation processes. For member states of the European Union, the functional requirement is topical since the EU prepares a directive on accessibility and usability in public buildings and for services and transports.

Informants active in national and international networks for research, accessibility audits and public authorities participated. A total of 122 informants from nine countries within the EU as well as Japan, Canada, Great Britain, and the United States were invited to participate in a questionnaire about accessibility and usability as a functional requirement. The survey contained thirty-seven questions that dealt with the requirement as part of regulatory frameworks and put into practice. A total of sixty-two responses were received, of which forty-three responses were declining. Nineteen informants filled out the questionnaire. Their answers were possible to analyze further for understanding the use of the requirement in Belgium, Denmark, Finland, France, Greece, Ireland, Japan, Canada, the Netherlands, Great Britain, Spain, Germany, and Sweden. The answers were submitted by ten women and nine men, mainly architects.

The requirement is focused on technical aspects for ramps, turning space for wheelchairs, or widths for passages. The functional requirement started to develop from the early 1960s and onwards. During the 21st century, many countries included poor level of accessibility of the built environment in discrimination legislation. In most countries, the requirement accessibility is used, while this requirement in combination with usability is only used in Denmark and Sweden. The requirement is often linked to objectives for national disability policies like barrier-free design, inclusive or universal design. The informants thought that the requirement could be developed further. It would benefit from a clearer connection to user needs. The requirement has an unclear connection to sustainability.

The results showed that the functional requirement of accessibility and usability needs to evolve. One such development could be to include more information about users' demands on the design of the home setting in a life course perspective. In building regulations, the requirement should emphasize the fit between the design of the home with its commodities, and the needs due to potential impairments during living, long-term diseases, physical limitations in the body, cognitive impairments, or age-related problems. In modern society, the home has become the locus for care and caregiving. Such a development of the functional requirement suggests that it can be linked to design for all, inclusive or universal design. A clarification of accessibility and usability in relation to human users promotes a clearer sustainability perspective of the home and other types of buildings. A requirement of sustainability highlights the need for a life-cycle perspective in architectural design that relates to user needs and building maintenance.