En viktig del av undervisningen i moderna språk är att ge nya perspektiv på omvärlden och större förståelse för hur människor lever i områden där språket används. Den utbredda franskspråkigheten i världen, på franska benämnd la francophonie, kan ge goda förutsättningar för möten med olika kulturyttringar och i förlängningen medverka till den sortens interkulturella förståelse som är en del av skolans värdegrund. Emellertid har Skolinspektionens granskning visat att undervisningen sällan lever upp till det förväntade syftet och att så gott som all klassrumskommunikation utgår från innehållet i lärobokstexter. Läroböcker innehåller i sin tur ett urval texter som oundvikligen förmedlar vissa bakomliggande ideologiska budskap om till exempel olika kulturer.

I det här examensarbetet har syftet varit att ta reda på vilken betydelse som tillmäts vilket franskspråkigt område i en äldre och en nyare upplaga av läroboksserien Chez nous samt hur de olika franskspråkiga områdena framställs i texterna. Det utvalda materialet har analyserats med utgångspunkt i kritisk brukstextanalys och dess teori om textuell, ideationell och interpersonell textstruktur. Resultatet visar att Frankrike tillmäts väsentligt mer utrymme än andra franskspråkiga områden i båda upplagorna, men att områden från olika världsdelar introduceras i ett tidigare skede i den senare. Frankrike beskrivs i realiatexter som ett intressant land med viktiga sevärdheter för turister, och i fiktiva berättelser beskrivs en påhittad fransk gemenskap som en stereotyp medelklassidyll med västerländska ideal. Länder utanför västvärlden representeras i begränsad omfattning och framställs som antingen exotiska resmål för europeiska turister eller ogästvänliga platser för både turister och invånarna själva.

Sammanfattningsvis ger materialet begränsade utgångspunkter för att utveckla förståelse för hur människor faktiskt lever i de olika franskspråkiga områdena i världen.