Krook, Marcus & Lancing Tillgren, Lisa (2025). Specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. 

Denna studie undersöker ett antal specialpedagogers perspektiv på inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i grundskolans lärmiljöer. Föreliggande studie vill bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar de möjligheter och hinder som finns avseende att skapa inkluderande lärmiljöer för elever med NPF. Studien inspirerades bland annat av Skolinspektionens rapporter (2023 a) där det framkommer att en majoritet av de undersökta skolorna hade behov av att utveckla sina lärmiljöer för att göra dem mer tillgängliga för elever med NPF. Analysarbetet i vår studie omfattar både ett relationellt och ett inkluderande perspektiv. Det relationella perspektivet fokuserar på interaktioner och relationer i skapandet av en inkluderande lärmiljö (Aspelin, 2013) och innehåller två teoretiska begrepp: “sam-varo” och “sam-verkan”, där det förra begreppet belyser att ett personligt ömsesidigt möte innehåller ett element av oförutsägbarhet, att det medför en omedelbar delaktighet och närvaro utan mellanled, och det senare begreppet står för en koordinerad process som är förutsägbar, målinriktad och en medveten samordning av handlingar. 

Det inkluderade perspektivet i vår studie har sin grund i Farrells (2004) modell för att förstå inkludering. Denna tar upp fyra aspekter: skolnärvaro bland eleverna, social acceptans i skolan, aktivt deltagande som fokuserar på elevens möjligheter och förmågor och slutligen kunskapsutveckling som handlar om elevers lärandeprocesser. Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod där tio stycken intervjuer med specialpedagoger från olika delar av Sverige utgör den primära datainsamlingsmetoden. Materialet har kodats tematiskt med fokus på respondenternas erfarenheter och uppfattningar. Resultatet från studien talade sitt tydliga språk. I analysen framställs faktorer som gemenskap och samarbete både mellan lärare och specialpedagoger samt mellan elever och specialpedagoger/lärare. Ett relationellt förhållningssätt visar sig i en känsla av delaktighet hos elever som har en NPF-diagnos och är en stark faktor till att elever känner sig trygga i skolan. Tydliga anpassningar var något som respondenterna tog upp som en viktig komponent för elever med NPF-diagnos för att nå sina mål och få sina specifika behov tillfredsställda i klassrummet. Ovanstående resultat är avgörande för att förbättra inkluderingen av elever med NPF enligt respondenternas utsagor. Respondenterna anser överlag att inkluderingsarbetet fungerar tillfredsställande på respektive skola, och det kollegiala samarbete ses som en central komponent för att utveckla framgångsrika lösningar tillsammans, dels pedagoger emellan men även mellan pedagog och elev. Samtidigt lyfter respondenterna fram att otillräckliga materiella resurser och även fysiska resurser, i form av en person som assisterar läraren i klassrummet, ses som ett hinder för att kunna optimera inkluderingen i klassrummet för elever med NPF-diagnos. Ett område som behöver utvecklas är kompetensutveckling inom arbetet med elever som har en NPF-diagnos: specialpedagogerna menar att i synnerhet lärare i deras arbetsteam på skolan känner att de inte vet hur de ska agera och bemöta eleverna. Även ledningsstödet är område som behöver ses över och förstärkas, menar respondenterna. Ett svagt ledningsstöd skapar ett hinder för att kunna implementera en effektiv inkludering för elever med en NPF-diagnos.