This study explores how graphical models, teaching resources and language arts curricula for primary school in Sweden represent features of narrative genre. Furthermore, it provides a conceptual and methodological approach for studying the recontextualization of genre knowledge in different educational contexts. We selected two particular models (the Story Face and the Obstacle Chart) because they are promoted by the Swedish National Agency of Education. We analyzed the models, curricula, and related teaching resources through Bernstein's concept of recontextualization fields, Martin's genre theory, and Kress and van Leeuwen's visual grammar. The results show that both graphical models use metaphors to evoke students' everyday experience and break down a narrative text to key story elements. Aligning with Swedish language arts curricula, the models de-emphasize the need to manage tension in narra-tives. Finally, the results show that the models' different ways of representing key story elements may be difficult for teachers and students to decode.(c) 2022 The Author(s). Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY license ( http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ )

Although the teaching of narrative texts in primary school is well researched, there is a lack of insight into how visual models and multimodal prompts are used by teachers to convey genre-specific knowledge. Therefore, we conducted a multimodal study of the teaching practices in two first-grade classrooms during joint re-tellings of the folktale Little Red Riding Hood and subsequent interactions around narrative genre. In both cases, the teachers used the graphical model The Story Face as well as a whiteboard canvas in their orchestrations. Data was collected in the form of audio and video recordings. Underpinned by a social semiotic framework combined with Bernstein’s concept framing, the analyses revealed that both teachers focused on story events and the story’s macrostructure while displaying different orientations in the use of verbal language and visual representations. This resulted in different emphases on either story-specific or more general features of narrative genre. Furthermore, the students showed an interest in iconic and suspense-building story dialogue, but this aspect was generally de-emphasized by the teachers’ use of verbal language and visual resources. Based on these findings, we discuss the significance of studying teachers’ differing orchestrations through overlapping modes.

I denna fallstudie analyseras narrativt parskrivande i två skrivsituationer med sju elever från årskurs 1. De två situationerna utmärker sig genom olika iscensatta läranderesurser för att uppmärksamma eleverna på flera berättelseelement. Utifrån ett designteoretiskt ramverk undersöks hur elevernas situerade intresse promptas mot berättelseelementen och hur eleverna i samtal och skrivande re-designar berättelseelement.

Analysen är genomförd i tre faser där 1) berättelseelement identifieras, 2) prompt­ningarna av elementen i de olika läranderesurserna, modelltext och två grafiska modeller, sätts i relation till varandra, och 3) berättelseelementens möjliga funktioner i ett narrativ problematiseras. Underlaget består av tre läranderesurser, transkriptioner av elevernas samtal under skrivprocesserna, deras skrivna texter och transkriptioner av efterföljande parintervjuer där eleverna reflekterar över sitt skrivande och berättelser.

Resultaten visar att de olika läranderesurserna erbjuder eleverna olika uttryck för berättelsestrukturer. Strukturerna re-designas med en variation av en- och flerepisodisk struktur i de olika skrivsituationerna. Eleverna visar också ett genomgående intresse för att bygga spänning och stöper om berättelseelement som karaktärsdialoger för att uppnå detta. Berättarperspektiv, som enligt tidigare forskning brukar skifta i unga elevers berättelser, är konsekvent i tredjeperson. Det speglar hur läranderesurserna modellerar berättarperspektiv i båda skrivsituationer. Trots att röd tråd begreppsliggörs i en av de grafiska modellerna har eleverna svårt att specificera hur en röd tråd realiseras i en berättelse. Deras förslag är i stället exempel på sagor utan en röd tråd. Likt tidigare studier påvisas också att elevernas skrivprocesser präglas av ett starkt fokus på lokal textnivå, trots att läranderesurserna uppmärksammar andra berättelseelement.

I svensk skrivforskning finns konsensus om att tidig skrivundervisning utmärkersig genom fokus på formalia på olika textnivåer. Metaspråksbruket för berät-tande texter varierar mellan studier som betonar olika textelement och derasfunktioner. Denna metaspråkliga glidning utgör en central utgångspunkt idenna artikel. Vi har undersökt tre grundlärares konstruktioner av textförvänt-ningar på narrativt skrivande genom textnära återkoppling med den grafiskamodellen Berättelseansiktet och lärarnas reflektioner. Vi analyserade lärarnassyn på narrativt skrivande och vilka utsnitt ur elevernas texter som lärarna anserrepresenterar olika berättelseelement. Resultatet visar att lärarna tillämpar me-taspråkliga metaforer som åsyftar olika textsegment och kommunikativa funk-tioner. Begrepp ur svenska styrdokument som ”händelser”, ”beskrivningar”och ”röd tråd” används av lärarna med skiftande fokus mellan olika textnivåeri elevernas berättelser. Vidare visar resultatet att lärarnas reflektioner präglasav ett underliggande funktionellt perspektiv på skrivande som inte fullt ut blirsynligt i deras formaliafokuserade återkoppling till eleverna.