Syftet med det här arbetet är att se vilka elever som väljer att sluta på fritidshemmen och varför de väljer att göra det, men även vilka faktorer som kan väcka mellanstadieelevernas intresse för att stanna kvar i fritidshemmet. Funderingen gick på hur verksamheten kan anpassas för att erbjuda eleverna en lockande miljö som de vill vara i. Studien har grundat sig inom den kvalitativa forskningen, där det gjordes olika intervjuer med elever och pedagoger. Pedagoger som jobbar inom yrket och elever som går kvar på fritids men som även har slutat har deltagit. Det uppstod problem under undersökningen som gjorde att planerna ändrades, empirin i denna undersökning gjordes genom kvalitativa intervjuer där fem elever och tre pedagoger i fritidshem var med. Utifrån analysen användes teorin barndomssociologiskt perspektiv. Studiens resultat visade att de flesta elever väljer att sluta för att de känner sig tillräckligt mogna eller för att fritidsgårdarna lockar mer. Resultaten visade även på att eleverna tycker att det är för styrt på fritidshemmen och därför väljer de fritidsgårdar eftersom de får göra nästan vad de vill där, då de inte utgår ifrån en läroplan. Men det är inte bara på grund av det utan även för att de känner att de har blivit förstora för fritids.