Denna studie undersöker samarbetet mellan förskollärare och specialpedagoger i förskolan. Med fokus på deras uppfattningar och förväntningar av varandras yrkesroller. Samt hur detta påverkar skapandet av en inkluderande lärandemiljö för barn i behov av särskilt stöd. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer lyfts fram deras syn om arbetsfördelning, samverkan och utmaningar för samarbetet. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att förskollärarna har huvudansvaret för barnens lärande och utveckling, vilket är förenligt med Skollagen (SFS 2010:800) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18, 2018). Förskollärarna identifierar individuella behov och definierar barn i behov av särskilt stöd. Däremot framträder specialpedagogernas roll som rådgivande och stödjande. Det synliggörs även utmaningar som bristande resurser och tidsbegränsningar påverkar möjligheten att ge relevant stöd, och förskollärarna efterfrågar mer kontinuerlig närvaro från specialpedagogerna. Studien identifierar utmaningar för samverkan, såsom brist på öppenhet, vilket i sin tur kan leda till missförstånd. Genom att fokusera på det “gap” som kan förekomma mellan yrkesgruppernas perspektiv ges kännedom om arbetsfördelningen och utmaningar för barnens utveckling och inkludering. Denna studie bidrar till diskussionen om specialpedagogikens roll i förskolan och föreslår förbättringar i samarbetet mellan förskollärare och specialpedagoger.