Uitfrån våra egna erfarenheter från praktik och arbete, samt vårt stora intresse för att alla ska känna sig inkluderade oavsett bakgrund och förutsättningar valde vi att fokusera på hur fritidslärare arbetar för att främja ett inkluderande språk. Detta då vi möter allt fler och fler unga på skolor och i samhället som talar ett annat språk än svenska. Intresset för det valda ämnet har sin grund i att vi var nyfikna på hur elever med olika språkliga bakgrunder inkluderas i fritidshemmet och hur fritidslärare arbetar för att hjälpa elever att utvecklas tillsammans när elever har friare ramar än under skoltid. Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar för att främja ett inkluderande språk. Studien har bearbetats utifrån våra tre frågeställningar: Hur transformerar lärare språkliga mål om inkludering? Hur ser lärare på realisering av språkliga mål? och Hur blir lärarens språkliga kunskaper om inkludering synliga i deras realisering?. Teorin vi valde för att analysera vår empiri var läroplansteori med fokus på transformeringsarenan och realiseringsarenan. Empirin samlades in via tre semistrukturerade intervjuer och två observationer med totalt fem informanter. Vår studie har visat att att våra informanter intar en passiv roll som lärare där de stöttar elevernas språk genom att befinna sig i bakgrunden. Studien har också visat att lärare kan ha många olika synsätt och perspektiv på vad ett inkluderande språk innebär och hur de arbetar med det i praktiken.