Läsförståelsen sjunker enligt de senaste PIRLS- och PISA studierna (Skolverket, 2023a& 2023b). Detta är oroande då god läsförståelse är en förutsättning för att lyckas i skolan och verka som en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle (Persson, 2023). I svensk skola ägnas historiskt mycket tid till tyst, enskild läsning (Alatalo, 2023a). Detta är något vi också sett i vårt arbete i skolan. Målet torde vara att utveckla elevers läsförmåga. Under vår lärarutbildning har dock bilden av tyst läsning i skolan problematiserats och vi har ställt oss frågan utvecklar tyst, enskild läsning de yngre elevernas läsförmåga?

Syftet med kunskapsöversikten är därför att undersöka på vilket sätt tyst läsning i svenskundervisningen kan bidra till yngre elevers läsförmåga. Med yngre elever avses barn i förskoleklass till och med årskurs 3 (F-3). Centralt för översikten är hur den tysta läsningen bör utformas didaktiskt för att verka gynnande för elevers läsförmåga. Frågeställningen är På vilket sätt kan tyst läsning i skolan inverka på utvecklingen av elevers läsförmåga? Hur läsförmåga definieras i kunskapsöversikten beskrivs i kapitel 2. Kunskapsöversiktens definition av läsförmåga utgår från modellen The simple view of reading (Gough, 1996) där läsning ses som en produkt av avkodning och läsförståelse.

Resultatet visar att tyst läsning i skolan kan inverka positivt på elevers läsförmåga men att den kräver didaktisk eftertanke. Faktorer som spelar roll är framförallt att eleverna får ha inflytande över sitt bokval, att de får lära sig ta ansvar och reflektera över sin läsning samt att det finns inslag av explicit läsundervisning och stöttning. I resultatet framgår även vikten av att avsätta tid för läsning och hur läraren kan fungera som en läsande förebild.