Open this publication in new window or tab >>2026 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]
Physiologically relevant human skin models are important for investigating skin biology, inflammation, and disease under controlled conditions. However, conventional in vitro models often lack the structural complexity of native skin and fail to adequately reproduce interactions between skin-resident cells and immune components. Therefore, addressing these limitations remains essential for developing models that better reflect human skin biology in health and disease.
This thesis aimed to establish a methodological framework of tools and techniques for developing physiologically relevant human skin in vitro models, providing a foundation for the future integration of immune components. The work comprised five studies, including a literature review and four experimental studies. The literature review examined existing approaches to 3D model reconstruction and informed the selection of a strategy for in vitro skin model development. The experimental studies addressed complementary methodological aspects of in vitro skin model development and future immune cell integration. Three-dimensional skin equivalents containing fibroblasts, keratinocytes, and either melanocytes or melanoma cells were established to represent healthy and melanoma-associated skin conditions. The models reproduced selected structural features of human skin, although differences from native tissue remained. Functional evaluation revealed differential responses in IDO-1 expression and tryptophan-kynurenine metabolism following IFN-γ or UVB exposure, supporting the models' utility for investigating melanoma-associated metabolic responses. In complementary studies, an optimised differentiation approach generated distinct Langerhans cell subsets from human peripheral blood monocytes, reflecting aspects of their in vivo heterogeneity. Furthermore, a high-sensitivity imaging technology combining upconverting nanoparticles and segmentation-based analysis enabled the visualisation and quantitative assessment of low-abundance cells, such as immune cells, in multicellular systems. This approach provides a basis for the future detection and characterisation of scarce cells, such as Langerhans cells, in more complex skin models.
Overall, this thesis advances the development of physiologically relevant human skin in vitro models by establishing and evaluating 3D skin equivalents and developing complementary methods for immune-cell generation and detection. Together, these methodological advances provide a foundation for future model refinement and immune integration, supporting the development of more representative experimental systems for investigating skin biology and melanoma-associated processes.
Abstract [sv]
Människans hud är ett komplext organ som skyddar kroppen, upprätthåller fysiologisk balans och bidrar till immunförsvaret. Att förstå hur huden fungerar vid hälsa och sjukdom är viktigt för att kunna studera sjukdomstillstånd i huden t. ex malignt melanom, som är en typ av cancer som bildas av pigment- producerande celler i huden, så kallade melanocyter. Fullvärdiga studier över vad som sker i huden kan inte göras direkt på människan och detta skapar ett behov av olika laboratoriemodeller av den mänskliga huden. Oftast saknar de laboratoriemodeller som används i dag den komplexa cellstruktur som finns i människans hud. Modellerna kan därför inte till fullo användas för att studera den samverkan som sker mellan hudens immunceller och övriga celler i vår hud. För att öka vår förståelse för hudens biologi och dess sjukdomar är det därför viktigt att utveckla mer fysiologiskt relevanta laboratoriemodeller av huden. Syftet med denna avhandling var att etablera ett metodologiskt ramverk för att utveckla laboratoriemodeller av mänsklig hud med ett långsiktigt mål, att kunna inkludera immunceller i hudmodellen. Arbetet omfattade fem studier - en litteraturöversikt och fyra experimentella studier som vart och ett behandlade olika men kompletterande utmaningar för utvecklingen av hudmodeller.
För att efterlikna såväl frisk hud som hud med tidigt utvecklat melanom skapades tredimensionella hudmotsvarigheter innehållande fibroblaster, keratinocyter samt antingen melanocyter eller melanomceller. Utvalda strukturella egenskaper hos mänsklig hud återskapades till viss del i laboratoriemodellerna och modellerna utvärderades genom att studera en metabol process där ämnet kynurenin bildas. Detta är en metabol process involverad i immunreglering och cancerbiologi. Exponering för inflammatoriska signaler eller ultraviolett B-strålning orsakade förändringar i uttrycket av enzymet IDO-1. IDO-1 reglerar den studerade metabola processen som styr bildandet av kynurenin. Resultaten visade att modellerna är användbara för att studera metabola förändringar associerade med melanom. Arbetet visade även att prov för potentiella biomarkörer, kopplade till den studerade metabola vägen, kan fås genom icke-invasiv provtagning. Övriga studier behandlade metodologiska svårigheter som är viktiga att övervinna för att i framtiden kunna integrera immunceller i laboratoriemodeller av mänsklig hud. Langerhanska celler är specialiserade immunceller som finns i lågt antal i huden. Detta gör det svårt att isolera tillräckliga mängder Langerhanska celler för att därefter använda cellerna i laboratoriemodeller. Monocyter är en typ av vita blodkroppar som förekommer i cirkulerande blod och därför ganska lätt kan isoleras i samband med blodgivning. Monocyter kan i laboratoriet differentieras (utvecklas) till Langerhanska celler och i ett arbete presenteras en metod för att i laboratoriet generera relativt stora mängder Langerhanska celler från monocyter. I fortsatta hudmodeller kommer de Langerhanska cellerna att utgöra en liten del av det totala antalet celler och för att kunna följa och kvantifiera de Langerhanska cellerna krävs en högkänslig mikroskopisk bildanalys av de ingående cellerna. För att göra detta möjligt undersöktes en metod för inmärkning av celler och påföljande mikroskopering med bildanalys för visualisering och kvantifiering av celler. Resultaten visade att förekomst av ett lågt antal specifika celler kunde identifieras och följas i en odling tillsammans med andra celltyper.
Sammantaget bidrar dessa studier till utvecklingen och utvärderingen av modeller för mänsklig hud och tillhandahåller kompletterande metoder för att stödja vidareutvecklingen av dessa. Även om metoden för generering av Langerhanska celler och bildanalysmetoden ännu inte har integrerats i de framställda hudmodellerna, utgör de en grund för framtida arbete mot mera komplexa laboratoriemodeller av mänsklig hud. I framtiden kan dessa metoder hjälpa forskare, att i modeller som efterliknar mänsklig hud, undersöka och studera samspelet mellan hudceller, immunceller och sjukdomsrelaterade processer.
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö University Press, 2026. p. 84
Series
Malmö University Health and Society Dissertations, ISSN 1653-5383, E-ISSN 2004-9277 ; 2026:10
National Category
Immunology in the Medical Area
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-89021 (URN)10.24834/isbn.9789178778430 (DOI)978-91-7877-842-3 (ISBN)978-91-7877-843-0 (ISBN)
Public defence
2026-12-11, Auditorium E002, Faculty of Health and Society, Jan Waldenströms gata 25, Malmö, 09:00
Opponent
Supervisors
Note
The papers are not included in the text online.
2026-11-102026-11-102026-11-12Bibliographically approved