Tooth extraction is the most common oral surgical procedure performed by dentists. It may require temporary discontinuation of anticoagulants to reduce the risk of bleeding. However, discontinuing anticoagulants can increase the potential risk of life-threatening thromboembolism. There is conflicting advice regarding whether direct oral anticoagulants (DOACs) should be discontinued during and after tooth extractions. Nevertheless, it is standard practice to perform tooth extractions while patients are still taking warfarin.

This thesis evaluates whether it is necessary to discontinue DOACs during and after tooth extractions. It includes a prospective clinical cohort study and a systematic review with meta-analysis, both of which assess the risk of bleeding in patients who continue to use DOACs during and after simple and surgical tooth extractions. Additionally, the thesis incorporates a laboratory study that evaluates a method for measuring blood loss during oral surgery, as well as a population-based cohort study assessing the general risk of bleeding and thrombosis for patients using various antithrombotic medications.

The main finding of the thesis is that the risk of bleeding after both simple and surgical tooth extractions seems to be lower for patients receiving uninterrupted DOACs, compared to those receiving vitamin K antagonists such as warfarin. Therefore, patients may safely continue DOAC use during and after simple and surgical extractions. This eliminates the potentially higher risk of serious thromboembolic events that are associated with a pause in anticoagulant therapy. To minimise the risk of bleeding that requires treatment, it is essential to apply effective local haemostatic measures and provide patients with clear post-operative instructions.

Tandborttagning är den vanligaste kirurgiska behandlingen som tandläkare gör. I samband med tandborttagning kan blodförtunnande mediciner behöva pausas för att minska risken för blödning. Problemet är att ett uppehåll i medicineringen kan öka risken för blodproppar – något som kan leda till livshotande tillstånd som stroke. Därför är det viktigt att undvika onödiga pauser.

Den här avhandlingen fokuserar på en grupp av blodförtunnande mediciner som kallas direkta orala antikoagulantia (DOAK). Den mest använda av dessa är Eliquis®. När patienter som tar DOAK behöver ta bort en tand finns det olika riktlinjer för om medicinen ska pausas eller inte – och råden skiljer sig åt. Detta är intressant eftersom man sedan länge har tagit bort tänder på patienter som använder den äldre medicinen Waran® utan att göra uppehåll i behandlingen.

Risken för blödning vid tandborttagning hos personer som tar DOAK utan uppehåll undersöktes på två sätt: genom att sammanställa tidigare forskning och genom att ta bort tänder hos patienter som tog DOAK eller Waran® utan paus. En annan del av arbetet gjordes i ett laboratorium. Där testades viktiga delar av en metod som går ut på att mäta blodförlust i samband med att tänder tas bort. Dessutom användes information från flera olika register för att undersöka risken för blödning och blodproppar i allmänhet hos de som tar olika blodförtunnande mediciner.

Det viktigaste fyndet är att det verkar vara lägre risk för blödning efter tandborttagning hos de som tar DOAK utan uppehåll jämfört med de som tar Waran®. Detta gäller oavsett om en eller flera tänder tas bort och oavsett om det sker genom utdragning eller operation. De blödningar som kan uppstå hos de som tar DOAK är oftast små och kan hanteras hemma – om patienten fått tydliga instruktioner. Det är också viktigt att tandläkaren syr och använder blodstillande medel för att ytterligare minska risken för blödning.

Sammanfattningsvis kan patienter fortsätta ta DOAK utan uppehåll vid tandborttagning. På så sätt undviker man ökad risk för blodproppar, och blödningarna som kan uppstå är oftast små och lätta att hantera.