Högkänslighet är ett personlighetsdrag som på senaste åren fått uppmärksamhet i media. Högkänsliga personer bearbetar sinnesintryck på djupare plan än andra och barn som upplevs högkänsliga har enligt forskning en högre benägenhet av att utveckla en dålig självkänsla (Aron, 2016). I läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) nämns vikten av en trygg verksamhet där barnen kan utveckla en god självkänsla. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger verksamma på förskolor resonerar för att inkludera och stötta högkänsliga barn i syfte för att utveckla en god självkänsla. För att göra studien möjlig har tre frågor konstruerats. Hur resonerar pedagogerna för att utveckla högkänsliga barns självkänsla? Hur visas förståelsen för de högkänsliga barnen? Vilka strategier har pedagogerna för att inkludera de högkänsliga barnen?

Elaine Arons (2014) fyra aspekter – DOES och fyra nycklar användes som teoretisk utgångspunkt för att svara på frågeställningarna. En kvalitativ metod, med intervjufrågor inom ramen för en webbenkät användes för att samla in empirin. Enkäten distribuerades i en sluten Facebook-grupp för förskolepersonal. I studien framkom det att pedagogerna tillämpar varierande strategier för att möta och stärka självkänslan hos högkänsliga barn. Förståelsen för de högkänsliga barnen visar sig genom att pedagogerna visar medvetenhet om att högkänsliga barn är känsliga för överstimulering, skam, pressande situationer och att stå i centrum, något som stämmer överens med tidigare forskning. Majoriteten av pedagogerna fokuserar på att förstå och bemöta barnens olikheter och känslor och i studien framkommer det även att Arons (2014) fyra nycklar kanske är ett synsätt som passar fler barn än endast de högkänsliga. Resultatet av respondenternas resonemang och strategier överensstämde med tidigare forskning så som utmaningen att inkludera alla barn, synnerligen i stor barngrupp men även vikten av att minska skamkänslor och få stöttning i svåra situationer för att inte utveckla en dålig självkänsla.