Läsförståelsen hos barn i skolan har minskat och det diskuteras vilka insatser som behövs för att vända denna trend redan i förskolan. Vi har därför valt att skriva om högläsningen i förskolan och vilka faktorer som påverkar dess möjligheter/utformning. Detta då förskning visar på att den tidiga högläsningen har betydelse för barns framtida språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn görs delaktiga under högläsning, samt hur de bjuds in till att delta i deliberativa samtal. 

Vi har använt oss av en kvalitativ metod i studien då vi genomfört fem observationer på fem olika förskolor i Sverige. Vi valde denna metod för att se hur barn görs delaktiga under högläsningen och eftersom vi satt med gjorde det att vi såg och hörde exakt vad som hände. Materialet vi fick från våra observationer har vi analyserat med våra teoretiska begrepp och delat in i olika faktorer. Faktorer som vi såg påverkar högläsningen är miljön. barns aktörskap och förskollärarens roll. 

Slutsatsen vi har kommit fram till i denna studie är vikten i de olika faktorerna och vilka möjligheter de kan bidra med beroende på hur de tillämpas till högläsningen. Miljöns utformning samt artefakter är betydelsefulla, men även hur förskolläraren bjuder in barnen till samtal för deliberativa samtal om boken. Vi ser även en koppling mellan de olika faktorerna, hur de är beroende av förskollärarens kännedom om dem för att på så vis skapa goda förutsättningar i högläsningssituationer. Denna studie ger ett perspektiv på hur förskollärare kan arbeta med högläsning så den blir gynnsam för barn.