Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Processen för framtagande av klimatdeklaration för hallbyggnader
Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS).
Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS).
2022 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgaveAlternativ tittel
The process of production of climate declaration for hall buildings (engelsk)
Abstract [sv]

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön.

Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt?

Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar.

Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar.

Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2).

Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål.

Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. 

Abstract [en]

Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment.

Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit.

The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term?

The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates.

Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates.

The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2).

The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals.

The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
2022. , s. 85
Emneord [en]
Climate declaration, carbon dioxide emissions, sustainable construction, hall building, template
Emneord [sv]
Klimatdeklaration, koldioxidutsläpp, hållbart byggande, hallbyggnad, mall
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:mau:diva-56220OAI: oai:DiVA.org:mau-56220DiVA, id: diva2:1713665
Eksternt samarbeid
Jacob Lindh AB
Utdanningsprogram
TS Byggingenjör
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2022-12-07 Laget: 2022-11-25 Sist oppdatert: 2022-12-07bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Processen för framtagande av klimatdeklaration för hallbyggnader(3115 kB)488 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 3115 kBChecksum SHA-512
d8ad0f809b4f972281dc7f76f34592bb9410142caf82943d3a80bfc2c5924b54d4b331a4480a231b2da286c28772c2d44482e9beaeb4b7b65da62748a775ff8b
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 488 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 621 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf