Entrepreneurs with disabilities in Sweden – a “forgotten” group at the intersection between the work principle and disability policy

Disability policy in Sweden is formulated in terms of individual rights and has shifted from a patient perspective to an increased emphasis on guarantees of participation, equal conditions, and active citizenship. At the same time, implementation of the rules connected to the work principle within Swedish social policy has diminished the possibilities for people with disabilities to qualify for sickness and disability benefits. The purpose of this article is to reach a deeper understanding of how the conditions of self-employed people with disabilities and reduced ability to work have been affected through such system changes. The study has been guided by one overall question: Has the work principle, in the way it has been interpreted and applied, enhanced the possibilities for entrepreneurship, or have the consequences been the opposite? The study takes its point of departure in potential conflicts of political objectives concerning the possibilities of people with disabilities and reduced ability to work to set up and engage in their own businesses. The analysis is based on public reports and written policies concerning sickness benefits and disability benefits as well as statistics on entrepreneurs with support from the Swedish Employment Service and disability benefits during two follow-up years, 2007 and 2017. One central conclusion is that the changed application of the work principle, especially in connection to the reforms of the disability benefits in Sweden in 2008, has had negative effects for people with disabilities and reduced ability to work and their possibilities to start up new businesses between our follow-up years, 2007 and 2017.

Den svenska funktionshinderspolitiken formuleras i termer av individuella rättigheter och har förskjutits bort från patientperspektiv till en ökad betoning på delaktighet, likvärdiga förutsättningar och aktivt medborgarskap. Samtidigt har tillämpningen av arbetslinjen inneburit att möjligheterna att kvalificera sig för ohälsorelaterade sociala ersättningar begränsats. I artikeln behandlas hur detta har påverkat villkoren för företagare med funktionsnedsättning. Syftet med artikeln är att belysa en potentiell välfärdspolitisk målkonflikt gällande möjligheterna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att starta och driva företag. Artikeln baseras dels på en analys av utredningar och styrdokument rörande sjukförsäkringen och sjukersättningen, dels på statistik om företagare med stöd från Arbetsförmedlingen och som beviljats sjukersättning under åren 2007 och 2017. En central slutsats är att tillämpningen av arbetslinjen, särskilt i anslutning till reformerna av sjukersättningen från 2008, har försämrat villkoren för företagare med funktionsnedsättning och minskat möjligheterna att etablera nya företag mellan uppföljningsåren 2007 och 2017.