Sedan många år är det svårt att hitta kompetent personal till stora delar av den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som hög nivå av arbetslöshet råder. Både nyrekrytering och bibehållande av kompetent personal innebär problem för arbetsgivarna, vilket leder till svårigheter med bemanning, kompetens och kontinuitet i verksamheterna.

Samtidigt har vi en situation med hög nivå av arbetslöshet, särskilt för utlandsfödda och för personer med oavslutad grund- eller gymnasieutbildning. Vare sig detta kan förklaras med diskriminering eller utbildning som är så dålig att människor inte avslutar eller en kombination av båda kan vi tala om en avgränsning av arbetskraften, där en stor andel betraktas av arbetsgivare och sig själva som ”icke anställningsbara” eller ”utanför arbetskraften”. De verksamheter som riktar sig mot ”personer långt från arbetsmarknaden” verkar förvärra snarare än lösa problematiken.