Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Swedish registered nurses' perceptions of caring for patients with intellectual and developmental disability: A qualitative descriptive study
Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). City of Malmö.ORCID-id: 0000-0002-0250-147X
Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV). Department of Health Sciences, Faculty of Health, Science and Technology, Karlstad University, Karlstad, Sweden; Department of Nursing Education, Lovisenberg Diaconal University College, Oslo, Norway.ORCID-id: 0000-0002-7934-6949
2022 (engelsk)Inngår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 30, nr 3, s. 1064-1076Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Patients with intellectual and developmental disability (IDD) are often misinterpreted and misunderstood. Studies show that, in general, healthcare professionals have limited knowledge about IDD, and registered nurses (RNs) often report feeling unprepared to support this group of patients. Therefore, more knowledge about how to adequately address care for this patient group is warranted. This qualitative study employs an interpretative descriptive design to explore and describe Swedish RNs' perceptions of caring for patients with IDD, here in a home-care setting. Twenty RNs were interviewed between September 2018 and May 2019, and the resulting data were analysed through an inductive qualitative content analysis. The study adheres to consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ). Our analysis found that nurses' perceptions of caring for patients with an IDD could be understood from three overarching categories: nursing held hostage in the context of care, care dependent on intuition and proven experience and contending for the patients' right to adequate care. Our findings show that the home-care context and organisation were not adjusted to the needs of the patients. This resulted in RNs feeling unable to provide care in accordance with their professional values. They also explained that they had not mastered the available augmentative and alternative communication tools, instead using support staff as interpreters for their patients. Finally, on a daily basis, the RNs caring for this group of patients took an active stance and fought for the patients' right to receive the right care at the right time by the right person. This was particularly the case with issues involving psychiatric care.

sted, utgiver, år, opplag, sider
John Wiley & Sons, 2022. Vol. 30, nr 3, s. 1064-1076
Emneord [en]
content analysis, intellectual and development disability, interview, nurses, qualitative research
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:mau:diva-42492DOI: 10.1111/hsc.13307ISI: 000651886700001PubMedID: 34009687Scopus ID: 2-s2.0-85106260426OAI: oai:DiVA.org:mau-42492DiVA, id: diva2:1558742
Tilgjengelig fra: 2021-05-31 Laget: 2021-05-31 Sist oppdatert: 2024-06-17bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Caring for people with intellectual and developmental disabilities: how can it be experienced and percieved by registered nurses?
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Caring for people with intellectual and developmental disabilities: how can it be experienced and percieved by registered nurses?
2021 (engelsk)Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Registered nurses [RNs] are within the frontline of professional nursing and are expected to provide a diverse range of health care services to a varied and heterogenic group of patients. They are bound by a code of ethics that mandates that nurses respect all human rights regardless of the patient’s abilities or functional status. However, research implies that RNs do not feel adequately prepared to support patients with intellectual and developmental disabilities [IDD], and that patients with IDD are often misinterpreted and misunderstood in care. Gaining in-depth knowledge about how RNs can experience nursing for this group of patients is therefore of great importance. The overall aim of this thesis was to describe, appraise, integrate and synthesise knowledge concerning nursing for patients with IDD. A further aim was to explore and describe Swedish RNs’ perceptions of providing care for patients with IDD within a home health care setting.

 

This thesis consisted of two studies designed to investigate various aspects of nursing and caring for patients with IDD. Paper I was a systematic review using a meta-ethnographic approach, and Paper II was an interview study using a qualitative descriptive, interpretive design. Data was collected by systematic data base searches (Paper I), and by individual interviews (Paper II). The systematic review comprised 202 RNs (Paper I) and the qualitative descriptive study comprised 20 RNs. 

In the systematic review, data was analysed by a Line of Argument Synthesis [LOAs] as described by Noblit and Hare (1988), while the data in Paper II was analysed by content analysis.  

 

Nurses’ experiences and perceptions of nursing patients with an IDD could be understood from 14 LOAs. Six of these were interpreted to reflect a tentatively more distinctive and unique conceptualisation of RNs’ experience of nursing for this group of patients. The remaining eight LOAs were interpreted to reflect a conceptualisation of nursing per se that is a universal experience regardless of context or patient group (Paper I). In Paper II, the nurse’s perceptions were interpreted to be reflected by three overarching categories: Nursing held hostage in the context of care, Care dependant on intuition and proven experience and Contending for the patient’s right to adequate care.  

 

Absence of understanding and knowledge about IDD might be an explanation for the “otherness” that still appears to surround this group of patients. Concentrating on the person behind the disabilities label as well as on abilities instead of disabilities could be a reasonable approach in nursing care for patients with IDD. Thus, implementing nursing models focusing on person-centred care could support RNs to moderate the health and care inequalities that are still present among patients with IDD (Paper I). 

 

As a result of the home health care context and its organisation, the RNs perceived themselves as unable to provide care in accordance with their professional values. Not mastering the available augmentative and alternative communication tool additionally meant having to provide care based on second-hand information from support staff. The RNs also perceived that caring for this group of patients involved a daily battle for the patient’s rights to receive the right care at the right place and time and by the right person (Paper II). Hence, a broad base of evidence on what actually works best in clinical practice for this group of patients, particularly in the home care context, is still needed.

Abstract [sv]

Forskning visar att patienter med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) ofta kan misstolkas och missförstås i vården. Studier visar även att hälso- och sjukvårdspersonal generellt har en begränsad kunskap om IF. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor uppger att de känner sig oförberedda på att stödja denna grupp av patienter och att de rädda för att inte kunna kommunicera effektivt och att vårda patienter med IF. Detta kan inverka på negativt på omvårdnaden och kvaliteten på den vård som ges, vilket i sin tur kan leda till att essentiella vårdbehov inte identifieras eller uppfylls på ett lämpligt och adekvat sätt. Det finns belägg för att personer med IF inte får vård i samma utsträckning som andra samhällsmedborgare och det verkar som att vanliga omvårdnadsmetoder inte alltid är utformade för att tillgodose vårdbehoven hos patienter med IF. Dessutom finns det rapporter som visar att problem med samordning mellan olika omsorgsinstanser har bidragit till för tidiga dödsfall bland personer med IF. Följaktligen har denna befolkning särskilda vårdbehov med komplexa sjukdomsbilder som utgör en utmaning inom instanser som tillhandahåller vård och omvårdnad för denna patientgrupp.

 

Inom ramen för professionell omvårdnad förväntas sjuksköterskan att kunna erbjuda vård till en varierad och heterogen grupp av patienter utifrån den etiska koden som föreskriver att sjuksköterskor ska respekterar alla mänskliga rättigheter oavsett patientens förmågor eller funktionella status. Genomförda studier påvisar att sjuksköterskor utbildade i IF är bättre rustade för att tillhandahålla en säker omvårdnad av god kvalitet till denna patientgrupp. Trots detta så finns i dagsläget ingen klar beskrivning över hur sjuksköterskestudenter förbereds på att omvårda patienter med IF under sin utbildning. Nyligen publicerade internationella studier avslöjade en stor variation i väsentligt IF-innehåll med flera uppenbara luckor i sjuksköterskeprograms utbildnings- och kursplaner. Hur dessa resultat reflekteras i den svenska kontexten är osäkert men det kan inte heller uteslutas. Forskning som undersöker hur omvårdnad för denna utsatta patientgrupp kan upplevas och uppfattas av sjuksköterskorna är därför avgörande för en ökad kunskap och för att kunna utveckla av en evidensbaserad omvårdnad inom område. Det ter sig därmed angeläget att detta blir en utbildnings- och professionell prioritet.

Med normaliseringsprincipen på 1960-talet följde att de stora vårdinstitutionerna stängde och patienter med IF flyttade ut till kommunerna. Sjuksköterskan inom kommunens hemsjukvård bär nu ansvaret för patienternas omvårdnad, vilket sker i patienternas hem, och är därmed också oftast den primära vårdkontakten. Kunskap om hur sjuksköterskor kan uppleva att erbjuda omvårdnad till patienter med IF (Paper I) och hur omvårdnaden som tillhandahålls i kommunal hemsjukvård kan beskrivas och uppfattas av sjuksköterskorna (Paper II) är av därför av vikt. Det övergripande syftet i denna avhandling var således att beskriva, bedöma, integrera och syntetisera kunskap rörande omvårdnad för patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare avsågs att beskriva hur sjuksköterskor kan uppfattar omvårdnad för denna patientgrupp inom kommunal hemsjukvård. Paper I var en systematisk litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats och Paper II var en intervjustudie med en kvalitativ, deskriptiv och tolkande design. Data samlades in genom systematiska databassökningar (Paper I) och enskilda intervjuer (Paper II). Deltagarna bestod av 203 sjuksköterskor (Paper I) respektive 20 sjuksköterskor (Paper II). I Paper I analyserades data med meta-etnografi och en ”Line of argument” synteser (LOA), medan data för Paper II analyserades med innehållsanalys.

I den första studien (Papper I) kunde sjuksköterskornas upplevelser av omvårdnad för patienter med IF förstås utifrån fjorton olika ”Lines of Arguments” synteser (LOA): Baseras på långvariga relationer (A*); Baseras på förtroende (B); Gå bortom verbal kommunikation (C*); Baseras på långsiktig planering (D); Inkluderar relevanta andra för att kunna erbjuda kvalitativ omvårdnad (E); Arbetar mot negativa attityder och utanförskap (F*);  Kräver mer kunskap i omvårdnad för denna patientgrupp (G*); Behöver erkänna personen bakom etiketten ”funktionshindrad” (H); Baseras på evidens (I); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*); Kräver kunskap bortom diagnosen (K); Interprofessionellt samarbete (L); Omfatta företrädarskap och beskydd (M); Förståelse för patientgruppens komplexitet (N*). Det vill säga hur de olika men relaterade studiernas resultat tillsammans, argumentationslinjen, tolkades att representera övergripande helheter bland den ursprungliga uppsättningen av delar av sjuksköterskornas upplevelser. Åtta av dessa LOA synteser, (B, D, E, H, I, K, L, M) tolkades att reflektera ett begreppsliggörande av omvårdnad per se, det vill säga en universell upplevelse av omvårdnad oavsett kontext och patientgrupp. Medan sex av LOA synteserna, A, C, F, G, J och N tolkades att kunna spegla en unik konceptualisering av sjuksköterskors upplevelse av omvårdnad för patienter med IF.

I Paper II tolkades sjuksköterskornas erfarenheter att återspeglas i tre övergripande kategorier: i) Omvårdnad tagen som gisslan av vårdkontexten; Som ett resultat av hemsjukvårdens organisering erfor sjuksköterskorna sig själva som oförmögna att tillhandahålla omvårdnad i enlighet med sina professionella värderingar. De beskrev att de ständigt sysslade med ”brandsläckning” istället för att ge en kontinuerlig omvårdnad. ii) Omvårdnad beroende av intuition och beprövad erfarenhet;Sjuksköterskorna beskrev också att de inte behärskade alternativa och kompletterande kommunikationsverktyg vilket innebar att sjuksköterskan ofta behövde basera sina bedömningar och beslut för omvårdnaden på andrahandsinformation från stödpersonalen, samt iii) ”Slåss” för patienternas rätt till en adekvat vård en del av omvårdnad; I denna sista kategori reflekterades hur Sjuksköterskorna erfor att omvårdnad av denna patientgrupp kunde innebära en daglig kamp för att säkerställa patienternas rätt till vård på lämplig plats, i lämplig tid och av lämplig person.

Tolv av fjorton LOA synteser (Paper I) tolkades att partiellt speglas i sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad (Paper II) inom kommunal hemsjukvård; i – A*, B, E och L; ii – C*, G* och I; iii- D, F*, H, M och N*. Två av LOA synteserna (Paper I) tolkades att inte reflekteras av sjuksköterskors erfarenheter (Paper II); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*) och Kräver kunskap bortom diagnosen (K). Detta indikerar att resultatet från Paper I är överförbart i kommunal hemsjukvård i Sverige (Paper II).

Avsaknad av förståelse och kunskap kan vara en förklaring till stigmatiseringen som fortfarande tycks omsluta denna patientgrupp. En omvårdnad där sjuksköterskan fokuserar på personen bakom funktionshindren och på personens förmågor istället för oförmågor ter sig som en rimlig strategi för att kunna säkerställa kvalitén på den vård- och omsorg som denna grupp av patienter har rätt till. Således kan implementering av omvårdnadsmodeller som innebär en koncentration av personcentrerad vård stödja sjuksköterskor för att motverka de hälsoskillnader och ojämlikheter som fortfarande verkar vara närvarande inom denna patientgrupp (Paper I). Det som alltjämt tycks saknas, är en bred kunskapsbas av vad som faktiskt fungerar bäst och krävs i klinisk praxis, särskilt inom hemsjukvården, för denna patientgrupp. Utbildningsprogrammen till sjuksköterska och sjuksköterskeprofessionen hade stärkts av en generell/allmän debatt om detta samt om vilka kompetenser och färdigheteter som behövs för att patienter med IF ska kunna erhålla den omvårdnad och vård som krävs för denna oftast komplexa patientgrupp (Paper II).

sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Malmö universitet, 2021. s. 80
Serie
FoU-rapport, ISSN 1650-2337 ; 2021:1
Emneord
nursing, caring, intellectual and developmental disability
HSV kategori
Forskningsprogram
Vårdvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-36861 (URN)10.24834/isbn.9789178771547 (DOI)978-91-7877-153-0 (ISBN)978-91-7877-154-7 (ISBN)
Presentation
2021-03-25, Malmö universitet, 20506 Malmö, 17:42 (svensk)
Tilgjengelig fra: 2020-11-23 Laget: 2020-11-20 Sist oppdatert: 2022-11-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(536 kB)200 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 536 kBChecksum SHA-512
e09df5ee9b1f16a10338ea65cbac7ee9126a601b1169d5c760f504fe17b9c6a184f585aab7fc651be1407bc4f32af49190796fc3a25ce7d546c93e45e694be47
Type fulltextMimetype application/pdf

Andre lenker

Forlagets fulltekstPubMedScopus

Person

Appelgren, MariePersson, KarinBahtsevani, ChristelBorglin, Gunilla

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Appelgren, MariePersson, KarinBahtsevani, ChristelBorglin, Gunilla
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Health & Social Care in the Community

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 201 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 150 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf