Stater som har förmågan att använda en kombination av sensorer och långdistansrobotar för att hindra antagonister från att operera inom en exkluderingszon, eller "bubbla", i anslutning till sitt territorium sägs besitta avreglingsförmåga (eng. antiaccess/area denial, A2/AD). Denna studie analyserar Rysslands avreglingsförmåga och dess implikationer för Östersjöregionen. Rysslands förbättrade förmågor, samt dess påverkan på Natos möjligheter att förstärka och försvara de sårbara baltiska staterna i händelse av kris eller krig, har väckt mycket uppmärksamhet på senare år. Denna studie visar dock att denna förmåga inte är tillnärmelsevis lika oöverstiglig som den ibland framställs, i synnerhet när möjliga motåtgärder inkluderas i analysen. Särskilt markbaserade luftvärnssystem skapar i nuläget en mer begränsad exkluderingszon än vad som ofta antas och flera motåtgärder är möjliga. Erfarenheter från Syrien väcker också frågor om systemens faktiska förmåga i fält, jämfört med dess nominella förmågor. Sjömåls- och markmålsrobotar utgör ett större hot, men även här finns flera möjliga motåtgärder. Dynamiken i detta säkerhetskomplex påverkar även Sverige direkt och indirekt och är en av de huvudsakliga orsakerna till varför Sveriges säkerhet i ökande grad är sammanvävd med våra grannländers, och med den transatlantiska alliansen Nato.

States with the ability to use a combination of sensors and long-range missiles to prevent adversaries from operating in an exclusion zone, or "bubble", adjacent to their territory are said to possess anti-access/area denial (A2/AD) capabilities. This study examines Russia's A2/AD systems and their implications for the Baltic Sea region. Much has in recent years been made of Russia's new capabilities and the impact they might have on the ability of NATO member states to reinforce or defend the vulnerable Baltic states in case of crisis or war. On closer inspection, however, Russia's capabilities are not quite as daunting, especially if potential countermeasures are factored in. In particular, surface-to-air missile systems currently create much smaller A2/AD bubbles than is often assumed and a number of countermeasures are possible. Experiences from Syria also raise questions about the actual capabilities of such systems in combat, relative to their nominal capabilities. Anti-ship and anti-land systems pose a greater threat but, here too, countermeasures are available. The dynamics of this strategic vortex affect Sweden directly and indirectly. This is one of the reasons why Sweden's security is increasingly interlocked with that of its neighbours and of the transatlantic alliance.