I början av 1900-talet var det inte ovanligt att jordbrukarfamiljer lät sig fotograferas med gårdens häst eller hästar. Hästen var ett djur med hög status och en viktig arbetskamrat i både jord- och skogsbruk. Även idag, 100 år senare, fotograferas hästar. Men nu handlar det inte längre om familjebilder där hästen kopplas samman med det gemensamma arbetet på gården. Istället är fritidshästen avbildad. I bildmaterialet finns tydliga och intressanta skillnader som speglar att hästens roll har förändrats under 1900-talet. En annan viktig förändring, som också går att följa i bildmaterial, är att hästen för 100 år sedan var mannens ansvarsområde och arbetskamrat, medan en stor del av hästsektorn idag förknippas med kvinnor och kvinnlighet. Syftet med detta kapitel är att med utgångspunkt i några av de statliga utredningar som gjorts om hästens roll i Sverige beskriva och begripliggöra hästsektorns 1900-talsförändringar. Jag utgår här från SOU 1945:46; SOU 1953:3, Ds Jo 1964:2 samt 2000:109, eftersom flera delar av hästsektorn diskuterades där. Dessutom fokuserades några av sektorns stora frågor: hästens plats i jordbruket, den svenska hästavelns betydelse samt ridsportens frågor. Jag har i detta skede valt bort de utredningar som endast behandlade kapplöpningsindustrin, det vill säga trav- och galoppverksamheten, totalisatorspelet samt de så kallade riksanläggningarna.