Lärare har uppmärksammat hur användningen av AI som ett digitalt hjälpmedel har ökat bland elever i svenska skolor. Därför ville jag undersöka tillförlitligheten i AI genom att jämföra sammanfattningar som genereras av AI med mänskligt genererade sammanfattningar och hur detta påverkar hur lärare i samhällskunskap ämnesdidaktiskt kan förhålla sig till AI. Studien, som framför allt grundar sig på Bourdieus teori om kulturellt kapital, är en kvalitativ studie i form av en komparativ analys av innehållet i texter med avseende på skillnader i betydelse. Den kan sägas ha ett kvantitativt inslag i och med strävan att få ett komparativt grepp om materialet, strävan att med ord hitta det exakta betydelseinnehåll som är ändamålsenligt för analysen och försöket att åskådliggöra skillnadens utsträckning i tabell. Jag har genomfört studien genom att välja ut åtta rapporter i ett samhällsvetenskapligt ämne, själv sammanfattat delar av rapporterna och låtit AI i form av ChatGPT göra motsvarande sammanfattning. Därefter har jag jämfört innehållet i sammanfattningarna och med det som utgångspunkt dragit slutsatser beträffande lärarens roll. Undersökningen visade att det i relativt stor utsträckning fanns märkbara skillnader mellan sammanfattningar som genereras av AI och sammanfattningar gjorda av en människa. Jag kom fram till att detta påverkar hur lärare i samhällskunskap ämnesdidaktiskt kan förhålla sig till AI på så sätt att samhällskunskapslärare, med hänsyn till det kompensatoriska uppdraget, måste anpassa undervisningen för att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.