Idag lyfts kulturarvet fram som en viktig del i arbetet för hållbarhet, mångfald och delaktighet. Denna studie belyser de sociala och kulturella perspektiven av hållbar utveckling samt demokrati i förhållande till kulturarv och gaturum. Olika områden runt om i landet har utpekats som riksintressen för kulturmiljövården, och kommunerna är skyldiga att redovisa hur dessa riksintressen tillgodoses i fysisk planering. I fokus för denna studie ligger tre centrala gatumiljöer i tre södermanländska tätorter, vars stadskärnor omfattas av riksintressen för kulturmiljövården. Gatumiljöer kan nyttjas av alla och involverar många olika intressen - kommunikation, handel, turism, boende m.m. Syftet med de tre fallstudierna har varit att dels undersöka hur de övergripande målen för dessa kulturmiljöer tillgodosetts vid nyligen genomförda omdaningar av gaturummen, dels undersöka hur olika gruppers inflytanden och intressen kommit till uttryck i dessa projekt. De dokument som granskats är länsstyrelsens kunskapsunderlag för respektive riksintresse och kommunala översiktsplaner i relation till kommunernas projektdokumentation från ombyggnaderna, som har begärts ut. Det var svårt att utifrån tillgängligt underlag få en heltäckande överblick över hur projekten genomförts. Det finns skillnader mellan kommunerna, både i projektdokumentation och i hur projekten genomförts med avseende på involverade aktörer och kommunikation. Den vikt som läggs vid riksintressen för kulturmiljövården och kulturmiljöer inklusive gaturummen i övergripande dokument, synliggörs inte i projektdokumentationen. Studiens resultat knyter an till tidigare studier som påvisat otydligheter i ansvaret för riksintressena och hur de konkret ska hanteras. För en hållbar stadsutveckling behöver de kulturella aspekterna tas i större beaktande, liksom samspelet mellan människa och miljö. Förslag på verktyg som kan användas för en mer transparent och demokratisk process vid förändringar av allmänviktiga stadsrum inom redan planlagda kulturmiljöområden, är tidigt kommunicerade tydliga gestaltningsplaner, medborgardialog, kulturkonsekvensanalyser och utvärderingar av projekt.