Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården uppstår situationer där det kan vara nödvändigt att använda tvångsåtgärder och därmed inskränka på individens autonomi. De etiska principerna: respekt för patientens autonomi, godhetsprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen kan ses som centrala aspekter inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan måste klargöra för sig själv vilka etiska teorier och principer som ska prioriteras och vilka värden som ska uppnås genom ett noga etiskt övervägande. Syfte: Att belysa etiska överväganden hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård vid utförandet av tvångsåtgärder. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med tolv deltagare. Materialet har analyserats enligt Burnards (1991) analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: I studien framkom en dualism som skapade kategorierna etiska överväganden främjar patientens autonomi och hälsa samt hinder för etiska överväganden. Utifrån den här dualismen gjorde specialistsjuksköterskan etiska överväganden vid utförandet av tvångsåtgärder i syfte att lindra lidande och främja hälsa. Det framkom att specialistsjuksköterskan har en hög etisk medvetenhet i kliniskt arbete men efterfrågar mer teoretisk kunskap kring de etiska begreppen för att kunna implementera kunskapen i arbetslaget. Slutsats: Specialistsjuksköterskan har en drivkraft att vilja göra det bästa för patienten där respekt för patientens autonomi är vägledande i samtliga etiska överväganden för att undvika tvångsåtgärder. En gemensam etisk medvetenhet skulle kunna öka förståelsen för de svåra etiska övervägandena som specialistsjuksköterskan ställs inför för att på sikt kunna minimera användandet av tvångsåtgärder. 

Background: In psychiatric inpatient care, situations arise where it may be necessary to use coercive measures and thereby restrict the individual's autonomy. The ethical principles: respect for autonomy, do good, do no harm and justice are recognized as central aspects in healthcare practice. The nurse must clarify which ethical theories and principles to prioritize and which values needed ​​to achieve a thorough ethical consideration. Aim: To illuminate ethical considerations of the specialist nurse in psychiatry regarding the use of coercive measures in psychiatric care. Method: A qualitative empirical interview study with twelve informants. The material has been analysed according to Burnards (1991) analysis method for qualitative research. Results: The study revealed a dualism that created two categories: ethical considerations that promote the patient's autonomy and health, as well as obstacles to ethical considerations. Based on this dualism, the specialist nurse made ethical considerations when performing coercive measures in order to alleviate suffering and promote health. It emerged that the specialist nurse has a high level of ethical awareness in clinical work but demands more theoretical knowledge about the ethical concepts in order to be able to implement knowledge among the staff. Conclusion: The specialist nurse strives to do the best for the patient where respect for the patient's autonomy is a guiding principle in all ethical considerations to avoid coercive measures. A common ethical awareness could increase the understanding of the difficult ethical considerations that the specialist nurse faces in order to be able to minimize the use of coercive measures in the long run.