Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser. De upplever att matrisen förtydligar målen, ger en bild av var eleverna befinner sig i förhållande till dessa, samt visar vad nästa kunskapsmässiga steg är. Samtidigt uttrycks en tydlig önskan från både elever och lärare om kompletterande muntliga eller skriftliga kommentarer, till stor del på grund av att matrisen anses var för ”snäv” i sina beskrivningar och för att eleverna anser att språket i matriserna ofta är svårt att förstå. Varken elever eller lärare upplever någon konflikt i att låta matrisen innefatta en mer traditionell betygsättning på enskilda arbeten. De intervjuade lärarna anser att det krävs mer tid både för samarbete kring utformning av matriser i lärarkollegiet och för arbete med eleverna kring hur matriserna kan användas vidare. Resultatet av undersökningen visar att bedömningsmatriserna är ”färskvara” och inte används i ett fortsatt arbete för att synliggöra lärandeprocessen.