Esport är en växande industri som troligen bara kommer att bli större i framtiden. Idag är professionella spelare med i stora lag, spelar i stora turneringar om mycket pengar och får en lön så att de kan se sitt spelade som ett yrke. Men var började detta? Hur var upplevelserna för de första professionella spelarna under tidigt 2000-tal? I denna uppsats berättar två personer som under tidigt 2000-tal var professionella spelare i spelet Counter-Strike om sina upplevelser att gå från att LANa med sina kompisar till att bli några av de absolut bästa spelarna i sin samtid. Deras berättelser har samlats in genom intervjuer med muntlig historia som metodologi. Dessa berättelser jämförs med de generella upplevelser T.L Taylor hittat i sin studie av professionella datorspelare, men även med varandra och till viss del professionaliseringen av traditionella sporter i Skandinavien. Studien hittar att mycket av Taylors generella punkter som en datorspelare går igenom för att bli professionell spelare är relativt universella, även för Sverige. Denna studie finner dock att tidig organisation inom esport var en vilda västern. Prispengar betalades inte ut i tid eller alls, investerare och sponsorer gav inte spelare vad de var lovade. Professionell esport i tidigt 2000-tal var med andra ord en formativ tid då många ungdomar som ville ha en karriär inom esport blev utnyttjade.