Abstract Syftet med studien är att studera förskollärarnas syn på reflektion som metod för att arbeta med barnen. Frågeställningar berör vilken innebörd begreppet reflektion har för förskollärarna och hur de arbetar med reflektion i verksamheten. Denna studie bidrar med litteraturanalys kring begreppet reflektion utifrån progressiva pedagogiska, sociokulturella och utvecklingspedagogiska teorier, samt tidigare forskning kring fenomenet. Jag har genomfört en intervjustudie med femton förskollärare från tre olika förskolor. Intervjuerna har analyserats kvalitativt och kvantitativt med syfte att vidare diskutera förskollärarnas tolkningar och förhållningssätt till reflektion som ett medel att främja barnens lärande i förskoleverksamheten. Resultaten visar att reflektion är ett komplext begrepp som används på många olika sätt i en förskoleverksamhet. Viktigt att poängtera är att förskollärarna i sin beskrivning av begreppet utgick från sina egna erfarenheter och sitt eget förhållningssätt till de olika teorierna och sin yrkesroll. Därför blev förskollärarnas beskrivning av reflektion som metod tydligare ju mer de studerades och man kunde märka att reflektion inte bara är en metod utan också ett sätt att tänka och att ta sig från en punkt till en annan. Samtidigt visar en djupare analys att reflektion fungerar som en samspelsmodell och att det finns plats för den i andra sammanhang också. Resultatet av arbetet visar också att pedagogerna i sitt arbete med reflektion använder sådana verktyg som dokumentation och kommunikation som ett sätt att synliggöra begreppet.