Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, men reviderad 2016) som härmed kommer att refereras till som Lgr11 säger att alla som arbetar i verksamheten ska ”främja barns förmåga och vilja att influera den sociala, kulturella och fysiska innemiljön de vistas i” (Lgr11, 2016, s.15). Denna studie har undersökt och kartlagt hur pedagoger på fritidshem arbetar med att strukturera sina lokaler och sitt material ur en pedagogisk synvinkel samt granskat hur de arbetar med att ge barn inflytande över den fysiska innemiljön. Studiens empiri består av en enkätundersökning riktad mot verksamma pedagoger i fritidshem. Frågorna riktar sig mot hur pedagogernas innemiljöer och materialet på fritidshemmen ser ut och vad motiveringen till detta är. Utöver detta gavs pedagogerna en chans att reflektera över vad det finns för begränsningar i utformningen av miljöerna samt vad det finns för begränsningar i arbetet med att ge barn inflytande över dessa. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1975) vilken bygger på en serie av arenor som interagerar och påverkar varandra genom direkta och indirekta faktorer. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna ger eleverna inflytande via fritidsråd. Fritidsråd är ett möte där eleverna samlas och får komma med förslag och idéer om hur de vill ha fritidshemmet, på detta sätt ger de eleverna delaktighet och inflytande. De begränsningar som har dykt upp har huvudsakligen varit att fritidshemmen ofta får dela lokaler med skolverksamheten och därmed inte får möblera och strukturera som pedagoger och elever hade velat. Utöver detta är ekonomi den punkt som nämns flest gånger och det är något som många pedagoger ser som en begränsning. De anser att de inte har ekonomin att skapa bra lärandemiljöer samt ser att de oftast blir andrahandsprioriterade av ledningen och därmed inte har det stöd de velat ha för att allt fokus läggs på skolan.