Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna. Informanterna uttalade sig negativt om tvångsinslag inom åtgärder men visade sig också ha en förståelse för att vissa mått av tvång måste finnas för att systemet skall fungera. Studien tyder på att upplevt tvång också ger sämre resultat av åtgärderna. Vidare att avhopp eller nekande till åtgärd förekommer trots risken för sanktioner. Angående åtgärders självförtroendehöjande effekt rådde det delade meningar, likaså om deras studiemotiverande syfte. Inslag om vad som uppfattades som tvång väckte misstro och tycks ha lett till sämre studiemotivation eller till avhopp. Det fanns en rädsla hos alla informanter av möjligheten att som arbetspraktikant att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Tilltron till att inom en snar framtid kunna skaffa ett lönearbete varierade bland informanterna – hög utbildning i kombination med arbetsuppgifter av kvalificerad karaktär verkar ha ökat tilltron. Angående jobbsökarbeteende visade några informanter på aktivitet, andra på passivitet, detta beteende följde i stort sett tron på åtgärdernas upplevda självförtroendehöjande effekt. För den gruppen människor kan det konstateras en rundgång mellan åtgärder och tider av arbetslöshet.

I den här studien har den aktiva arbetsmarknadspolitiken speglats utifrån fyra långtidsarbetslösa informanters erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien gjordes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna tog fasta på informanternas upplevelser, åsikter och attityder kring sin långtidsarbetslöshet. Den har också tagit upp deras jobbsökarbeteende och upplevda chanser till ett framtida lönearbete. Resultatet visade bland att: långtidsarbetslösa medvetet kunde välja att vara utan arbete; att man kunde ha vistats i landet i många år utan att få ett fotfäste på den öppna arbetsmarknaden; att tvångsinslag inom åtgärder väckte misstro; att en ”rundgång” mellan arbetslöshet och åtgärder kunde konstateras; att åtgärder kunde upplevas som ett slöseri; att avhopp från åtgärder kunde ske trots risken för sanktioner från myndigheters sida; med flera resultat.