Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan kriminalitet, viktimisering och exponering för kriminogena situationer. Självrapporterad data samlades in vid tre tillfällen från 525 Malmöungdomar, varav 320 uppfyllde studiens inkluderingskriterier. Resultaten visar att mycket tid spenderad oövervakad, mycket tid ägnad åt ostrukturerade aktiviteter, mycket tid i sällskap med vänner samt alkoholkonsumtion samvarierar med brottslighet och viktimisering i varierande utsträckning. Sambanden varierar dock i förhållande till de båda utfallsvariablerna och deltagarnas ålder. Livsstils-rutinaktivitetsteorin kan förklara resultaten men behöver i framtiden ta större hänsyn till ålder. Studiens två slutsatser är att (1) brottslighet och viktimisering bör betraktas som två olika men klart relaterade företeelser i förhållande till exponering för kriminogena situationer och att (2) ålder måste tas i beaktande i forskning om exponering för kriminogena situationer eftersom sambanden mellan exponering och de båda utfallsvariablerna varierar från tidiga till sena tonår.

This study aims to examine offending and victimization in relation to situational criminogenic exposure. Self-reported data was collected at three occasions from a sample of 525 adolescents in Malmö, of which 320 fulfilled the study’s inclusion criteria. The results show that spending a lot of time unsupervised, pursuing unstructured activities, spending a lot of time with peers, and alcohol use, are associated with offending and victimization to various extent. However, the associations vary according to outcome and in relation to the participants’ age. Lifestyle-Routine Activities Theory may explain the findings, but needs to consider age as an important factor in the future. The two conclusions from this study are that (1) offending and victimization should be treated as two different, yet related concepts in relation to situational criminogenic exposure, and that (2) it is important to add an age dimension to the study of situational criminogenic exposure because the associations between the exposure variables and the outcome variables vary from early to late adolescence.