Uppsatsen berör den komplexa frågan om hur vatten värderas i landskapets ekosystem förhållande som en resurs till människan. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som är betydande för att ändra attityden till sötvatten och vilka tekniska lösningar, med fokus på avsaltningsanläggningar, som kan vara svaret till framtidens sötvattenproblematik för kustnära städer i Skåne. Genom kvantitativa observationer skapas en giltig teori av ”Skånsk vattenhantering 2120” byggd på generaliseringar av empirin. Därav är uppsatsen av en kvalitativ, induktiv, forskningskaraktär. Genom användningen av scenariometodik presenteras de hot och risker det konventionella vattensystemet kommer utgör för de kustnära städernas ekosystemen och samhällen i Skåne till följd av klimatförändringarna. Vattensystemets karaktär vilket förhindrar vattnet att följa dess naturliga kretslopp i samband med dess otillräckliga kapacitet medför att varken den ekologiska eller sociala dimensionen av hållbar utveckling uppnås. Dem identifierade trenderna för scenariot var: klimatförändringar, befolkning, landskap och vattenanvändning. Den mest betydande trenden visades vara vattenanvändning eftersom den rymmer de mänskliga faktorerna så som konsumtion, attityder och politik.

This paper touch the the complex issue regarding the value of water as a recourse for the ecosystem or for the human. The purpose is to analyse which factors that are of importance for changing the attitude towards freshwater, and what technical solutions, focusing on desalination plants, that can solve the future fresh water issue in the costal cities of Scania, Sweden. Through quantitative observations, a valid theory of "Scania Water Management 2120" is created based on generalizations of empire. Hence the essay holds a qualitative, inductive, research character. By the use of scenario methodology, the climate change effects on the costal cities in Scania will present the threats and risks the conventional water system pose, both for the ecosystem and the society. The systems characteristics which prevent the water from following its natural cycle in combination with its limited capacity entails that neither the ecological nor the social dimension of a sustainable developments is fulfilled. The identified trends for the scenario was: Climate change, Population, the Landscape and Water use. The trend of highest importance was shown to be Water use since it holds the human factors, such as consumption, attitudes and politics.