Childhood obesity is a global public health threat correlated with several comorbidities and increased mortality in adult life. Heredity and physical development concomitant with environment culture and lifestyle habits are contributing key factors for the onset of overweight. Non-genetic components related to unhealthy dietary and activity patterns shared in families, are environmental factors that are possible to prevent before habits are set. Research indicates that there are several barriers against the proper management of this often long-term condition, where preschool children are an understudied group. This thesis aims to investigate how the Child Health Care (CHC) nurses pursue the preventive work on childhood overweight and obesity in CHC and further, to explore parental risk factors in relation to overweight and obesity in children.  

In the first study (Paper I), 18 nurses at 17 CHC centers in the southern part of Sweden were interviewed using semi-structured interviews with a phenomenographic approach. This study aimed to elucidate the conceptions of childhood overweight, including obesity, among nurses working in CHC. The analysis yielded 11 different conceptions from which emerged  four categories of description; “Perception of childhood overweight changes”, “Overweight in younger children, a neglected concern”, “Overweight, a delicate issue” and “The importance of family lifestyle”. The results show that CHC nurses conceived overweight and primarily obesity in children to be an extensive and serious health problem, mainly due to parent’s lifestyle. Childhood overweight during infancy and their preschool years was conceived as a minor concern and further nurses perceived it as a provoking and sensitive issue that was difficult to define. Despite there being an adaption towards the acceptance of larger children, childhood overweight and obesity were considered to be undesirable by both the CHC and the Swedish society in general. Both nurses and parents were more concerned about the children’s appearance and the risk of their being bullied than about the children’s health. Nurses conceived that it was important to protect the parent-nurse relationship. Therefore in order not to jeopardize this relationship; the subject of childhood obesity was avoided.  

The second study (Paper II) aimed to elucidate the CHC nurses conceptions of their preventive work with childhood overweight and obesity in CHC. Study II was conducted at 17 CHC units using semi-structured interviews with 18 CHC nurses in the southern part of Sweden. The interviews had a phenomenographic approach which elucidated seven conceptions, from which emerged two categories of description; “internal obstacles to nurses’ work with overweight in children” and “external obstacles to the management of overweight in children”. The results show that the CHC nurses work was conceived to be complicated and constrained by several obstacles. Nurses’ preventive work was affected by factors linked to personal traits, lack of sufficient knowledge and lack of several resources affecting their ability to conduct preventive work.  

The third and the fourth study (Paper III and IV), were based on a crosssectional survey with a questionnaire administered to a stratified and randomized selection of parents to preschool children registered at CHCs in the southern part of Sweden. In total, 598 parents participated in the study, divided into 255 fathers and 343mothers to 372 children, i.e. 372 families. 

The third study (Paper III), examined socio- and demographic parental risk factors for overweight and obesity in children and the frequency of overweight and obesity in the context of child health care.  

Descriptive analyses were used to present the frequency of parental and childhood overweight and obesity, and logistic regression was used to estimate the relation between parental socio- and biodemographic factors and children’s risk for overweight or obesity. Our results show that the frequency of overweight and obesity was 14.5 % in children, 56.0 % in fathers and 36.5 % in mothers. A distressed financial situation in fathers (OR 2.85, CI 1.06-7.69) was associated with increased risk for overweight and obesity in children. After adjusting for potential confounders in mutually adjusted models, the aggregated results for both parents showed that mothers and fathers born outside of Sweden (OR 4.50, CI 1.55-13.12 and OR 4.94, CI 1.72-14.20) was the strongest risk factor for overweight and obesity in children.

The fourth and final study (Paper IV) aimed to investigate parental lifestyle habits as risk factors for overweight and obesity in children. The relation between parental lifestyle habits and children’s risk for overweight and obesity was analyzed using logistic regression. Our results show that there might be a trend indicating an increased risk for children to develop overweight and obesity if the father is a daily smoker (OR 4.11, CI 1.45-11.68) and the mother is physically inactive (OR 2.33, CI 1.11-4.90). 

This thesis comprises four studies of both qualitative and quantitative character, with focus on nurses’ preventive work with childhood overweight and obesity in CHC and parental risk factors. Our findings identify multiple levels of barriers to the prevention work on childhood overweight. Nurses’ lack of sufficient knowledge, nurses’ negative conceptions of families with overweight problems, parents’ lack of awareness and the sensitive nature of the issue are circumstances that complicate nurses’ work. Additionally, society’s adaption to the increased proportion of children with overweight has led to an acceptance of excess weight in children. Further, parental risk factors were also identified. Parents being born outside Sweden was associated with increased risk of childhood overweight and obesity, as well as financial distress within the family. Further, the findings show a trend that indicates that paternal smoking and maternal physical inactivity might be factors associated with enhanced risk of overweight and obesity in younger children. 

We conclude that there exists a need to supplement the existing nurse education in child health care by putting the accent on intensifying education related to childhood overweight and weight assessment, with emphasis on the younger child. Further, this thesis implies that there is a need to better prepare specialist nurse student’s clinical skills related to their encounters with families and children at risk for overweight and obesity, through raising their awareness of their own perceptions of overweight in young children. Childhood overweight should be recognized and prioritized in CHC, further, the implementation of research results needs to be prioritized in the clinical work.  The identification of risk factors may help health care personnel to identify and target children in risky family environments.  

 Övervikt och fetma under barndomen är ett globalt hot mot folkhälsan. Det är välkänt att såväl övervikt som fetma i ung ålder har samband med ett flertal samverkande sjukdomar och en ökad dödlighet i vuxen ålder. Ärftlighet, i kombination med barnets fysiska utveckling, levnadsmiljö och kultur, är bidragande faktorer till en begynnande övervikt. Icke-ärftliga komponenter, såsom ohälsosamma kost- och aktivetsmönster, är miljöfaktorer som kan förebyggas innan dessa (o)vanor blir etablerade hos barnet. Det är därmed viktigt att inleda det förebyggande arbetet så tidigt som möjligt.

Tidigare forskning har visat att det existerar flertalet hinder för en effektiv handläggning av detta, oftast långvariga tillstånd, och att just barn i förskoleåldern är en bortglömd och under-studerad grupp. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur sjuksköterskor bedriver det förebyggande arbetet mot barnövervikt och barnfetma inom barnhälsovården (BHV). Den undersöker även riskfaktorer hos föräldrar, som är relaterade till övervikt och fetma hos deras barn i förskoleåldern. Syftet med den första studien (Studie I) var att belysa uppfattningar av barnövervikt och barnfetma hos sjuksköterskor inom BHV. I denna studie genomfördes personliga intervjuer med 18 sjuksköterskor på 17 olika BHV-enheter i södra Sverige. Av de intervjuade sjuksköterskorna var tio barnsjuksköterskor, fem distriktssjuksköterskor och tre både barn- och distriktssjuksköterskor. Intervjuerna var halvstrukturerade och följde en fenomenografisk ansats. Analysen av intervjuerna resulterade i elva olika uppfattningar, vilka bildade fyra olika beskrivande kategorier; ”Uppfattningar om barnövervikt ändras”, ”Övervikt hos yngre barn ett försummat problem”, ”Övervikt ett känsligt ämne” och ”Betydelsen av familjens livsstil”. Resultatet visar att sjuksköterskor inom BHV uppfattade övervikt och, framför allt, fetma hos barn, som ett omfattande och allvarligt hälsoproblem, huvudsakligen orsakat  av föräldrarnas livsstil. Övervikt under spädbarnsåldern samt under förskoleåldern uppfattades vara ett mindre bekymmer.  Sjuksköterskorna uppfattade det som ett provocerande och känsligt problem. Denna studie, liksom den påföljande studien är av kvalitativ karaktär.  

Studie II, avsåg att belysa och beskriva hur sjuksköterskor inom BHV uppfattar sitt förebyggande arbete med övervikt och fetma hos barn inom BHV. Intervjuerna med sjuksköterskorna i studie I fortsatte, men med en ny frågeställning, vilken belyste sju olika uppfattningar, ur vilka två beskrivande kategorier slutligen framträdde; ”Interna hinder mot sjuksköterskors arbete med övervikt hos barn” samt ”Externa hinder mot handläggandet av barnövervikt”.  

Resultatet visar att sjuksköterskors preventiva arbete inom BHV uppfattades vara komplicerat och ansträngt på grund av olika hinder. Sjuksköterskors preventiva arbete påverkades av faktorer som kunde länkas till personliga egenskaper och kunskapsbrist (interna hinder) samt resursbrist (externa hinder). Hinderna påverkade deras förmåga att bedriva det förebyggande arbetet.

Den tredje och den fjärde studien (Studie III och IV), baseras på en tvärsnittsstudie, vilken genomfördes som en enkätstudie. Enkäterna sändes via post till ett slumpmässigt urval av familjer, bestående av föräldrar till barn i förskoleåldern registrerade på ett urval av BHV-enheter i södra Sverige. Deltagarantalet var 598 föräldrar totalt, fördelat mellan 255 pappor och 343 mammor till 372 barn, det vill säga 372 familjer. Av de föräldrar som besvarade enkäten var 82 % mellan 35-54 år, 61 % födda i Sverige, 14 % var födda i Europeiska länder utanför Norden och 15 % var födda utanför Europa. Av de utlandsfödda hade 55 %bott i Sverige  5-14 år, 54 % av samtliga deltagare hade en universitets- eller högskoleutbildning, 90 % var gifta, 17 % var arbetslösa och 14 % hade en ansträngd ekonomi.  

Målet med delstudie tre (Studie III) var att beskriva förekomsten av övervikt och fetma bland barn i förskoleåldern inom barnhälsovården i södra Sverige, samt att undersöka föräldrarnas BMI och socio- demografiska situation i förhållande till övervikt och fetma (mätt utifrån särskilda BMI-värden för barn och för kön, s.k. iso-BMI) hos deras 6-åriga barn i ett mångkulturellt sammanhang.  

Beskrivande analyser användes för att presentera förekomsten av övervikt och fetma hos föräldrar och deras barn. För att uppskatta sambanden mellan föräldrars socio- och biodemografiska faktorer och för att kunna beräkna barnens risk för övervikt och fetma, användes statistiska samvariationsanalyser. Resultatet visar att förekomsten av övervikt och fetma hos barn var 14.5 %, 56.0 % hos pappor samt 36.5 % hos mammor. Barn till utlandsfödd(a) förälder/föräldrar hade en påvisad fyrfaldig ökad risk att drabbas av övervikt eller fetma. En ansträngd ekonomi hos pappor kunde också relateras till en ökad risk för övervikt eller fetma hos barn. När de båda föräldrarnas sammanvägda resultat justerades för potentiella felkällor kvarstod utlandsfödda föräldrar som den starkaste riskfaktorn för övervikt eller fetma hos barn.  

Avslutningsvis, den fjärde och sista delstudien (Studie IV) hade som avsikt att undersöka föräldrars levnadsvanor som riskfaktor för övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern. Sambandsanalyser på enskilda föräldrar indikerade att det fanns tendenser som påvisade att pappor som rökte dagligen och mammor som var fysiskt inaktiva utgjorde en ökad risk för övervikt eller fetma hos deras barn. Det finns ett behov av att komplettera specialistsjuksköterskors kunskaper inom BHV genom fortlöpande utbildning om barnövervikt och viktutvärdering, med tyngdpunkt på det yngre barnet. Denna avhandling pekar också på att det föreligger ett behov att bättre förbereda verksamma sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskestudenters kliniska skicklighet gällande mötet med familjer och barn som är i riskzonen för övervikt och fetma. Detta kan genomföras genom att öka deras medvetenhet om övervikt hos yngre barn. Barnövervikt borde erkännas och prioriteras i BHV och likaså borde implementeringen av forskningsresultat prioriteras i det kliniska arbetet. Detta eftersom identifieringen av risk faktorer kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och ringa in barn i riskfyllda familjemiljöer. Sjuksköterskor bör samtidigt vara medvetna om de sociokulturella faktorer, som kan påverka deras, men även i hög grad föräldrars, syn på definitionen av en hälsosam vikt hos barn.