I detta forskningsprojekt har 10-åringar fått diskutera olika möjligheter att förbättra sin hälsa. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka olika typer av kunskap, erfarenheter och identitetsmarkörer som barnen använder när de diskuterar hälsa. I studien deltog tre fjärdeklasser från Malmö, men från områden med skilda socioekonomiska förhållanden. Totalt deltog 66 elever, fördelade på 15 grupper. Varje grupp fick diskutera fyra olika alternativ som skulle kunna förbättra deras hälsa. De skulle sedan enas om två alternativ och tillsammans skriva ett brev till hälsoministern där de motiverade sina val. Alternativen var följande: 1) hela familjen skulle cykla till jobb, skola och fritidsaktiviteter som fanns i samma stad; 2) att det bara skulle serveras grönsaker, sallad och frukt som middag hemma två gånger/vecka; 3) en begränsning av dator- och tv-användandet till max 10 timmar/ vecka; 4) extra skatt på mat som pizza och hamburgare. Elevdiskussionerna transkriberades och analyserades därefter utifrån en diskurspsykologisk ram (Potter and Wetherell, 1987), närmare bestämt vilka så kallade tolkningsrepertoarer som eleverna använde i diskussionerna. Med tolkningsrepertoarer avses diskurser som används i syfte att föra fram argument och samtidigt skapa en temporär identitet – vem man vill vara. En klar majoritet av grupperna enades om att de kunde vara beredda att cykla mer och att det var acceptabelt att det bara skulle serveras vegetariskt på middagsbordet två gånger/vecka. Däremot såg de begränsning av dator- och tv-användandet samt extra skatt på viss mat som en klar inskränkning i sina vanor som de inte var beredda att ställa upp på. En preliminär analys av data visar att eleverna använder tolkningsrepertoarer som vardagsliv, egenintresse, ekonomi samt naturvetenskap/hållbar utveckling/miljö i sina diskussioner. Däremot saknas nästan helt en tolkningsrepertoar där eleverna tydligt använder en global repertoar.