Under de senaste årtiondena har evidensbaserat polisarbete växt vuxit fram som en viktig fråga internationellt, och det har på senare år också börjat märkas mer i den svenska diskussionen. Då det finns relativt lite forskning om polisiära arbetsmetoder i Sverige blir det i en diskussion om evidensbaserad praktik nödvändigt att blicka ut över internationell forskning. Forskningensfältet om platser och brott har växt vuxit starkt inom kriminologin under de senaste årtiondena, och har också starka kopplingar till polisforskningen. Många fynd rön om hur vi kan förstå varför brott sker i större utsträckning på vissa platser har mer brott har följts upp med studier om hur brottsligheten kan minskas på dessa platser;, ofta, men inte alltid, med utgångspunkt i polisiär verksamhet. För en praktiskt tillämpbar kriminologisk kunskap kan därför just detta mer geografiska perspektiv på brottslighet tjäna som en god utgångspunkt. I detta kapitel kommer en kort redogörelse av ett par viktiga teorier när det gäller brott och plats att tjäna som utgångspunkt för ett exempel från Malmö, på hur dessa teorier i praktiken kan användas för att analysera platsens betydelse för brottetrs brottslighet. Utgångspunkten är problemorienterat polisarbete (Problem Oriented Policing, POP), och exemplen kommer att beröra de fyra komponenterna, kKartläggning, aAnalys, åÅtgärd och uUtvärdering.