Denna studie undersöker hur lärare i årskurs 4–6 organiserar NO-undervisning i flerspråkiga klassrum och vilka möjligheter och hinder som påverkar om flerspråkighet kan fungera som en resurs i elevers ämnesspecifika begreppsarbete. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade lärare samt klassrumsobservationer i årskurs 4–6. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, ämneslitteracitet och transspråkande.

Resultaten visar att språkliga utmaningar i NO sällan enbart handlar om ämnesspecifika begrepp. I stället framträder svårigheter kopplade till “orden mellan begreppen”, exempelvis instruktioner, sambandsord och skolord som behövs för att formulera förklaringar och resonemang. Lärarna beskriver att elever kan förstå innehållet men ändå ha svårt att visa sina kunskaper i tal och skrift när det språkliga mellanlagret inte är tillgängligt. Samtidigt visar observationerna att systematiskt ämnesspecifikt begreppsarbete, multimodala resurser och en tydlig lektionsstruktur fungerar som centrala stöd för deltagande och begreppsutveckling.

Flerspråkighet erkänns som en potentiell resurs, men integreras oftast informellt och vid behov snarare än som en planerad del av helklassundervisningen. Studien pekar på att en medveten språklig organisering av NO-undervisningen är avgörande för elevers möjlighet att utveckla ämneslitteracitet och visa ämneskunskap på likvärdiga villkor.