Denna studie belyser effekter av ett reformerat inkomstrelaterat barnbidrag där beloppen höjs markant. Motiven för en sådan reform är flera. Genom att beskatta barnbidraget får stödet en fördelningspolitisk profil som särskilt gynnar barnfamiljer med låga inkomster samtidigt som dess universella karaktär bibehålls. Simuleringar speglar enbart förändringar av grundbeloppet i barnbidraget 1 250 kronor i månaden för alla barn 0-16 år. Flerbarnstillägg och studiebidrag för gymnasieelever ingår inte i studien.

Beroende på vilken beloppsnivå som sätts märks effekter på minskat kommunalt försörjningsstöd och färre barnfamiljer i ekonomisk utsatthet. Förutom fattigdomsmildrande effekter beräknas också reformens kostnader för såväl offentliga finanser som för barnhushållens ekonomi efter deras bärkraft. Förutom att vara ett träffsäkert familjepolitiskt medel bidrar ett reformerat barnbidrag således även till en investeringsstrategi både på kort och lång sikt. Den största investeringen är förstås att en barndom fri från fattigdom ger även barn i familjer med knapp ekonomi bättre förutsättningar att växa upp till trygga och inkluderande samhällsmedborgare.