Syftet med den här komparativa retoriska studien har varit att belysa kvinnliga arbetarpolitiker i Norden på det politiska fältet i en period när klass och kön var problematiska kategorier, som inte heller självklart samordnades. Jämförelsen har satt in den socialdemokratiska kvinnorörelsen i ett nordiskt sammanhang. 

Arbetarlitteraturforskningen har tidigare främst behandlat kanoniska litterära genrer. Genom att jag har undersökt andra medier och andra texttyper utifrån ett litteraturvetenskapligt och historievetenskapligt perspektiv har jag förhoppningsvis vidgat förståelsen av arbetarlitteraturen och arbetarhistorien och på så vis bidragit till både litteraturvetenskaplig och historievetenskaplig forskning. 

I Agda Östlunds och Helga Karlsens journalistik i Morgonbris respektive Arbeiderkvinnen är hemmotivet återkommande vilket skulle kunna ses som ett svar på det retoriska problemet att nå fram till arbetarkvinnorna och väcka deras politiska medvetande. 

Hos Karlsen är klassperspektivet  genomgående överordnat könsperspektivet. Hos Östlund finns ett exempel där könsperspektivet är överordnat klassperspektivet när hon skildrar hur hon och de andra riksdagskvinnorna går samman över partigränserna för att lägga fram en gemensam motion. Skillnaden kan möjligen kopplas samman med den politiska åtskillnaden mellan könen som skedde i Sverige när kvinnorna erövrat rösträtt och blivit valbara till riksdagen. 

Att klassperspektivet är mer framträdande hos Karlsen kan hänga samman med skillnader mellan den norska och svenska arbetarrörelsen. Ännu långt in på 1920-talet använde sig norska Arbeiderpartiet av en revolutionär retorik och det skulle dröja innan partiet anpassade sig till en parlamentarisk verklighet.