Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av. Studien visar att arbetsplatsens kunskap om det specialpedagogiska uppdraget är av stor betydelse för hur specialpedagogernas yrkesidentitet har lyckats utvecklas. Andra faktorer som nämns som betydelsefulla är vilka arbetsuppgifter specialpedagogen får arbeta med, vilka rutiner och traditioner som råder i verksamheterna, hur specialpedagogens värderingar stämmer överens med verksamhetens och individens personlighet. Förutom det vetenskapliga syftet lyfter studien också fram vikten av nyttovärdet, det vill säga vilken nytta slutsatserna kan få i den praktiska verksamheten. Studien identifierar härvid tre intressenter: Högskolan, skolan och specialpedagogen. Högskolan bör aktualisera behovet av kunskapshöjning bland rektorerna om specialpedagogernas arbetsuppgifter, yrkesroll och kompetens. Skolan bör bedriva en aktiv och målmedveten introduktion. Specialpedagogen bör använda sig av de framgångsfaktorer som studien identifierar. Nyckelord: socialisationsprocess, yrkesidentitet, yrkesroll, specialpedagog