Det här arbetet har till syfte att ta reda på hur läroböcker behandlar genusperspektivet och hur detta sedan yttrar sig i klassrummet där även ett klassperspektiv beaktas. De teoretiska utgångspunkterna är genusteorin och intersektionalitetsteorin, där den sistnämnda fokuserar på kön och klass. Studien har gjorts med hjälp av kvalitativa undersökningar. Detta har jag gjort genom att intervjua sex lärare som undervisar i historieämnet. Där har jag undersökt hur de upplever att genus framställs i läroböckerna, hur de uppfattar elevernas medvetenhet samt om och i så fall hur de arbetar med kompletterande material. Resultatet visade att majoriteten av lärarna upplever att läroböckerna i historia har ett bristande genusperspektiv. Samtliga använder sig av kompletterande läromedel för att täcka upp för det som läroboken inte lyfter. Lärarna anser att kvinnorna endast syns i korta avsnitt eller egna kapitel som blir speciella utan att ta del av ordinarie händelseförlopp. Många av lärarna är noga med att välja ut material som har en god genusmedvetenhet då de menar att kvinnorna i böckerna endast syns som bifigurer. Det är dock endast ett fåtal som lyfter problematiken med läroböckerna tillsammans med eleverna. Fortsättningsvis visar resultatet att lärarna anser att eleverna har god insyn i genus men att de inte märker bristerna med läroboken. Slutsatser som kunde dras var att läroböckerna inte ger kvinnorna utrymme vilket leder till att eleverna uppfattar kvinnohistorien som mindre viktig. Vidare har lärare har en god insyn i genus men att arbetet med detta sker med olika ingångsvinklar och på olika nivåer av engagemang. Endast i vissa fall ges eleverna utrymme att kritiskt granska hur historien beskrivs vilket gör att många inte ser hur samhället påverkats, och fortfarande påverkas, av den mansdominerande struktur som finns.