Kamratbedömning kan användas som ett verktyg för att få elever att sinsemellan kommunicera om ämnen och uppgifter inom skolan. Genom enkelheten i elevernas språk kan deras förståelse av ämnesspecifika begrepp utvecklas, något som är av stor betydelse inom ämnet företagsekonomi (Topping 2009 s.24, Cowie 2005 ss.145, 150). Trots att kamratbedömning, som en aspekt av formativ bedömning enligt Black & Wiliams (2009, s. 7–8) modell, kommit att användas allt mer inom skolan generellt är inte elevernas upplevelse av kamratbedömning entydigt klarlagd och upplevt obehag har rapporterats i flera studier (Hirsh & Lindgren 2015, ss. 47–48, Harris & Brown 2013, s. 109, Mok 2010, s. 236, Wyszynska Johansson 2015, ss. 107, 111). För att kunna utveckla arbetssätt och miljöer för kamratbedömning som är positiva ur elevernas perspektiv, där de känner trygghet och upplever lärande har syftet med detta arbete har varit att undersöka hur fenomenet kamratbedömning kan uppfattas av elever genom att klargöra de karaktärsdrag som tillsammans formar upplevelsen av kamratbedömning. Med en fenomenologisk ansats har kvalitativa intervjuer genomförts med sex Komvuxelever på gymnasienivå. Studien visar att eleverna uppfattar kamratbedömning som ett komplement till återkoppling från läraren där meningen med kamratbedömning är att få nya idéer och förbättra det egna arbetet genom att titta på och bedöma en skriftlig uppgift som en kamrat har gjort. I detta arbete menar eleverna att det är viktigt att ta hänsyn till kamraternas känslor. Tillfällen då elever på eget initiativ ger varandra återkoppling eller hjälp med en skoluppgift uppfattas också som kamratbedömning. Eleverna är polariserade i sin sammanfattande känsla inför kamratbedömning. Möjligheten att få se andras arbeten och förbättra sitt eget är avgörande positiva faktorer. Bristande förtroende för kamraternas kompetens i kombination med sociala faktorer är avgörande för negativa upplevelser av kamratbedömning.