Denna uppsats undersöker forskningen om hur primärkällor kan vara en resurs i historieundervisningen samt vilken inverkan de har på elevers historiska tänkande. Frågeställningen och kunskapsöversiktens utgångspunkt är: Vad visar forskning om arbete med primärkällor i historieundervisningen? Genom att undersöka forskningsområdet, primärkällor i historieundervisningen, har jag identifierat tre övergripande teman. Det första temat innefattar primärkällors potential till utveckling av historisk empati vilket kommer till uttryck när elever intar olika perspektiv för att förstå hur en historisk person levde. Det andra temat behandlar de källkritiska principerna som elever tillämpar vid arbetet med källor vilket utvecklar deras källkritiska tänkande. Det tredje och sista temat innefattar förmågan historiemedvetande som tydligt kommer till uttryck när elever ges möjligheten att möta och erfara källor för att konstruera historiska förklaringar. I resultatdelen redogörs hur arbetet med primärkällor i en undervisningskontext bidrar till att utveckla elevers historiska tänkande. Trots källornas potential till stimulering av historisk tänkande har forskarna problematiserat användningen av dem i en undervisningskontext, exempelvis finns det svårigheter bland elever med att förstå det gamla språkbruket i arkivmaterialen samt oredigerade källor som inte är lektionsanpassade vilket försvårar hanteringen av dem.