Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen. Vi var nyfikna på ifall den verksamhetsförlagda tiden var något som andra lärarstudenter kunde se fram emot och var något som bidrog till deras utveckling som lärare. Studien ansågs vara av allmänt intresse för lärarstudenter som någon gång i framtiden blir handledare och/eller mentorer. Studien ansågs även vara intressant för de ansvariga för den verksamhetsförlagda tiden samt för verksamma handledare och mentorer knutna till Malmö högskola.

The aim of this essay was to examine the student teachers, who study the last semester at Malmö högskola school of education, attitudes towards their trainee post. The attitudes contain not only the trainee post as such, but also attitudes towards the instructor at the trainee post, the mentor at the school of education and the views of the theoretical goals which the student shall achieve. We used a qualitative method in shape of interviews to get the result. The interviews took place at the school of education and were executed at two separate occasions. We did not focus the result on gender, age or ethnicity, our only limitation was that the student’s primary subject was physical education and that they study the last semester at the teacher education. The result showed that the attitudes toward the trainee post were mostly positive. It also showed that the extent of freedom of responsibility was an important aspect of the student’s development and learning and that the theoretical goals were a bit indistinctive. The result was later analysed through two theoretical perspectives, a sociocultural perspective and a theory based on situated learning. This was later connected with a comprehensive discussion.