Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förändrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmåga till egenvård. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att många sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjälp av egen-vård, däribland kranskärlsjukdom som skördar många liv i Sverige varje år. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kärlsjukdom, inneliggande på en kardiologisk vårdavdelning, till egenvård. Me-tod: Studiens design är en kvalitativ intervjustudie. Sju allmänsjuksköterskor som arbetade på en kardiologisk vårdavdelning intervjuades. Materialet transkribera-des och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys utifrån Häll-gren- Graneheim och Lundman (2008). Resultat/Slutsats: Sjuksköterskorna upp-lever stärkande och hindrande omständigheter i sitt arbete med att motivera pati-enter till egenvård. Det finns möjligheter att så ett frö hos patienterna innan de skrivs ut dock kräver det att sjuksköterskan har förmågan att känna av patienten samt litar på andra i samarbetet kring patienten. För att sjuksköterskan ska kunna motivera patienterna till egenvård krävs också att hänsyn tas till olika bakomlig-gande faktorer som kan påverka en persons beteende och därigenom möjligheter-na att nå fram till patienten. För att sjuksköterskan ska känna att han/hon räcker till i arbetet med att motivera patienter med kranskärlsjukdom till egenvård be-hövs mer utbildning samt att mer tid avsätts för detta arbete.

The nurse should be able to motivate patients to change their lifestyle and assess the patient's ability to self-care. However, there is no standardized practice to do this despite the fact that many diseases could be prevented through self-care, inc-luding coronary heart disease that claims many lives in Sweden each year. Even those who are already ill have much to gain through self-care. Purpose: The pur-pose of this study was to describe nurses' experiences of motivating patients with coronary artery disease, hospitalized on a cardiology ward, to self-care. Method: The study design is a qualitative interview. Seven general nurses working in a cardiology ward were interviewed. The material were transcribed and analyzed using qualitative content analysis according Hällgren- Graneheim and Lundman (2008). Results/Conclusion: The nurses experienced invigorating and hindering factors in their efforts to motivate patients to self care. There are possibilities to plant a seed in the patients mind before they are discharged, however, that requi-res that the nurse has the ability to read the patient, and trust others in the work around the patient. In order that the nurse should be able to motivate patients to self-care is also required to take into account the different underlying factors that can affect a person's behavior and thereby the possibilities to reach the patient. To make the nurse feel that he/she is sufficient for the work to motivate patients with coronary artery disease to self-care is needed more education and that more time is allocated for this work.