Bakgrund: På en psykiatrisk akutmottagning behöver sjuksköterskan under begränsad tid, bedöma patienters risk för en suicidal handling. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever suicidriskbedömningar som svåra och belastande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra suicidriskbedömningar inom ramen för triagering på psykiatrisk akutmottagning. Metod: Intervjuer genomfördes med tolv sjuksköterskor som arbetar inom triageringsverksamhet på två psykiatriska akutmottagningar inom Region Skåne. Resultat: Det övergripande temat: Sjuksköterskans suicidriskbedömning i triage får avgörande konsekvenser kom från de fyra kategorierna: En del av det dagliga arbetet, Svårigheter med suicidriskbedömningar, Omständigheter som underlättar suicidriskbedömningar, Behov av stöd. Resultatet visade att trots ett betungande ansvar i att utföra suicidriskbedömningar upplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete. Flera omständigheter som underlättade och försvårade suicidriskbedömningar identifierades och omvårdnadsalliansens betydelse visade sig vara stor. Även stödet av kollegor och ledning kändes nödvändigt. Konklusion: Suicidriskbedömningar inom triage är komplext. Det finns ett behov av trygghet i arbetsmetoder och kontinuitet i personalgruppen. Resultatet visar dessutom ett ökat behov av stöd och förståelse från ledning och organisation gällande kravbild och hantering vid patienters suicidförsök.

Background: At a psychiatric emergency room the nurse needs, for a limited time, to assess the patient's risk of suicidal disorders. Previous research shows that nurses perceive suicide risk assessments as difficult and stressful. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of making suicide risk assessments within the framework of performing triage at psychiatric emergency clinics. Method: Interviews were conducted with twelve nurses performing triage at two psychiatric emergency clinics under the auspices of Region Skåne. Results: The overall theme: The nurse's suicide risk assessment at triage can have decisive consequences was based on the four categories: Part of daily work, Suicide risk assessment difficulties, Circumstances that facilitate suicide risk assessments, Need for support. The result showed that despite of a heavy responsibility in conducting suicide risk assessments, the nurses´ experienced satisfaction in their work. Several circumstances that facilitated and made suicide risk assessments difficult were identified and the importance of the nursing alliance proved to be significant. The support of colleagues and management were also experienced as necessary. Conclusion: Suicide risk assessments when performing triage are complex. There is a need for security in working methods and continuity of the staff group. The result highlights an increased need for support and understanding from management and organization regarding requirements and management in patients' suicide attempts.