Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår. Av de 61 som haft smärta hade 50 (82 %) blivit tillfrågade om de hade smärta men endast 21 (34,4 %) hade fått skatta sin smärta på en smärtskala. Överlag var informanterna nöjda med sin smärtlindring, mediansvar var ”Nöjd” som var en 4 på en skala från 1- 5. Sammanfattning: Smärtprevalensen var 68 %, få av patienterna fick skatta sin smärta. Statistiskt signifikanta skillnader påvisades; fler patienter på kirurgiska än medicinska vårdavdelningar fick skatta sin smärta, vidare påvisades signifikanta skillnader i hur nöjda olika åldersgrupper var med smärtlindringen. Nyckelord: smärta, smärtbehandling, smärtlindring, smärtprevalens, smärtskattning.

Background: Pain management is an important part of nurses’ responsibilities as patient advocates and previous studies have shown shortcomings in pain management. The negative effects’ of pain makes it important to examine this issue to improve the quality of care. Purpose: The purpose of this study was to determine the prevalence of pain in inpatients at medicinal and surgical wards, how they rate their pain and their assessment of the nurses’ interventions regarding pain management. Method: A questionnaire was used. The authors handled the data gathering themselves. The study was carried out at seven wards at Skånes University hospital in Malmö and the hospital in Trelleborg. The survey had been used in a previous study at the Academic hospital Uppsala. Results: The theoretical population consisted of 154 patients. 90 inpatients answered the survey, 61 (68 %) had experienced pain during the last 24 hours. 55 (61,1 %) had rated their pain >3 on the NRS – scale, 15 (24,6 %) of these rated their pain as moderate and 40 (65,6 %) as severe. Of the 61 that had experienced pain 50 (82 %) had been asked by the staff if they had pain, but only 21 (34,4 %) were asked to assess their pain on some kind of pain scale. The informants were on average satisfied with their pain relief, on a scale from 1 – 5 the median response was 4. Summary: The prevalence of pain was 68 % among the informants. Only a few of the informants were asked to assess their pain. Statistical significant differences were calculated; more informants at surgical than medicinal wards was given the opportunity to assess their pain. Furthermore significant differences were calculated between the different age groups regarding satisfaction with pain relief. Keywords: Pain, Pain assessment, Pain management, Pain prevalence, Pain relief